Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är klotter konst?

Annons

En del kommuner har upprättat en nolltoleranspolicy mot allt slags klotter. Hållningen är begriplig; det är enormt provocerande med människor som tar sig rätten att kladda ner husfasader, tågvagnar eller busshållplatser på ett sätt som mest påminner om revirkissande hundars.

Men var går då gränsen? Ska man uppröras över den lilla stiliserade glasstruten i hörnet på ett elskåp eller den kreativa tunnelmålningen med samma energi som över den fantasilöst nedklottrade parkbänken? Kan man upplåta plats i det offentliga rummet till helt laglig graffiti – eller är det att uppmuntra fulklottret?

Politikerna riskerar att framstå som löjliga om de gör undantag från regeln – liksom som om de tillämpar regeln helt konsekvent. Man måste kanske inte ha en kategorisk inställning till allt vad graffiti och gatukonst heter. Däremot bör man konsekvent och omgående tvätta bort det klotter som förfular det offentliga rummet. Erfarenhet visar att snabbt borttvättat klotter förebygger nytt klotter.

Mer läsning

Annons