Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bara Sverige utanför Nato?

/
  • I Finland diskuteras öppet ett medlemskap i Nato. I Sverige är frågan tabu. Färre materialköp går snett i Finland, nu ställs krav i Sverige på att beställningen av den cirka femton år försenade Helikopter 14 avbryts.

Annons

Finländsk politik utmärks långt mer än den svenska av frimodighet och samarbete. Frånvaro av blockpolitik gör att finländska regeringar kan variera alltefter läget.

Efter valet i våras bildades en regering bestående av Högern, Socialdemokraterna, Svenska folkpartiet, Vänsterpartiet och De Gröna. Valets förlorare Centern lämnade regeringen och statsministerposten. Också missnöjespartiet Sannfinländarna står utanför.

Regeringsbildningen föregicks av omfattande förhandlingar mellan partierna. Bland kompromisserna ingick att minska försvarsanslagen med motsvarande 2 miljarder kronor fram till 2015, trots stigande energi-, materiel- och lönekostnader.

Nyligen förklarade försvarsminister Stefan Wallin, Svenska folkpartiet, att de neddragningar som därför måste göras skärper Finlands behov av att alliera sig. Fortsatta neddragningar ”ökar orsakerna att gå med i Nato”, anser försvarsministern.

Trots lägre försvarsanslag än i Sverige, får Finland sedan flera år ändå i absoluta tal ut klart större försvarseffekt.

Utbildningen av soldater är effektivare och billigare än i Sverige. Finland har dramatiskt mindre centrala försvarsmyndigheter, men fattar kanske just därför bättre beslut. Fler svenska materielprojekt går snett.

När nordiska länder planerade att köpa samma typ av tunga helikoptrar ville svenska försvaret höja taket och göra andra ändringar. Resultatet blev att helikoptrarna är cirka femton år försenade.

Dåvarande försvarsministern Björn von Sydow sade i går till Dagens Eko att han inte minns detaljerna, trots att det var ett av de största försvarsärendena under hans ministertid. Det bästa vore nog att bryta hela projektet, som Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman föreslagit.

Wallins utspel innebär inte att ett beslut om finländskt inträde i Nato är nära förestående. Men frågan diskuteras och är levande på ett helt annat sätt än i Sverige. Delvis nog för att Finland i likhet med de baltiska staterna har landgräns till det svårbedömda Ryssland.

Den finländska allmänheten fick härom året ett gediget faktaunderlag genom en regeringsrapport om för- och nackdelar med ett NATO-inträde.

I Sverige har förslag om ett motsvarande öppet underlag avvisats, och frågan är närmast tabubelagd.

Man kan jämföra med det svenska EU-inträdet som gick närmast panikartat snabbt, med mycket kort tid för information och debatt. Det var en följd av att särskilt Socialdemokraterna i årtionden valt att tala illa om samarbetet i Europa eller också vara tyst, som om frågan inte angick medborgarna.

Går Finland med i Nato kommer alla länder (undantaget Ryssland) i våra direkta intresseområden Norden och Östersjön att vara Nato-medlemmar: Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, och Tyskland.

De kan inom Nato diskutera säkerhetsfrågor och samutnyttja resurser för att spara pengar.

Ligger det något ett egenvärde i att Sverige inte finns med runt bordet när alla de nordeuropeiska demokratierna talar om säkerhet, samarbete och skydd?

Hans Lindblad, GD

Mer läsning

Annons