Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bawar Ismail: Kriminalitet på grund av skattesänkningar? – vad löjligt!

Ledarsidans Bawar Ismail om Arlanda­rånaren och Kartellen-­medlemmen Leo Carmonas usla analys av otrygghet i svenska förorter.

Annons

Leo Carmona, grundare av hiphopgruppen Kartellen.

Den svenska gemenskapen är under stark press. Det gäller inte bara den växande klyftan mellan stad och landsbygd. Bilden av ett Sverige som är på väg att klyvas itu blir väl som tydligast när man följer oroligheterna i socialt utsatta bostadsområden. Stenkastning mot räddningstjänst. Bilbränder. Gängvåld och skjutningar.

Vårt land glider isär. Nya parallella samhällen träder fram. Och statens våldsmonopol utmanas av såväl beväpnade gäng som medborgargarden som vill ta lagen i egna händer.

Varför blev det så här? På grund av skattesänkningar så klart! Grundaren av Kartellen, en hiphopgrupp vars texter handlar om utanförskap och kriminalitet, och Arlandarånaren Leo Carmona skrev i veckan på Aftonbladet Kultur om sin syn på den negativa utvecklingen i utsatta områden. Och Carmona skyller allt på alliansregeringens skattesänkningar.

Jag skulle ha skrattat åt detta om det inte vore så att det bara var en usel ursäkt. En löjlig bortförklaring. Carmona skriver: "Den negativa utvecklingen var något som vi förutspådde med Kartellen när vi kom ut 2008. Vi sa att det som hände i Paris då snart skulle ske i Sverige. Hur kunde vi se det? När Fredrik Reinfeldt och Alliansen tog över regeringsmakten 2006 genomfördes de största skattesänkningarna i Sveriges moderna historia. De utgifter som togs från de sociala skyddsnäten fick i stället bekosta rut-, rot-, ränteavdrag, slopad arvsskatt och fastighetsskatt".

Två invändningar. Arvsskatten avskaffades innan alliansen vann regeringsmakten 2006. Och den "negativa utvecklingen" som Kartellen skulle ha förutspått var inte något unikt. Flera år tidigare, ja innan alliansens valseger, förutspådde faktiskt Liberalernas föregångare Folkpartiet att de socialt utsatta bostadsområdena skulle präglas av stök och oroligheter. Redan 2004 sa Folkpartiets dåvarande integrationspolitiska talesperson Mauricio Rojas: "Görs inget kommer de här områdena snart att bryta sig loss. Kravaller kan uppstå, människor kan bli skjutna. Vi kan inte blunda för det här längre".

Och 13 år senare ser vi stenkastning, bilbränder och gängskjutningar i våra stora städer och förorter.

Mellan 2004-2006 släppte Folkpartiet flera kartläggningar av utanförskapsområden, det som blev känt som "Utanförskapets karta". Den första rapporten visade att antalet utanförskapsområden i Sverige sedan år 1990 fram till 2004 hade växt från tre stycken till 136. På fjorton år växte alltså utanförskapet dramatiskt, under en tid av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar.

Fortfarande jobbskatteavdragens fel, Carmona?

Men visst. Det blev inte alls bättre under alliansens tid vid makten. När exempelvis nationalekonomen Tino Sanandaji tog på sig att uppdatera Folkpartiets gamla kartläggningar 2014 fann han att utvecklingen fortfarande gick åt fel håll.

Min poäng? Det går inte att beskylla ett politiskt läger för den allt mer utbredda segregationen. Utanförskapet växte under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Så låt oss skippa pajkastningen. Det som är viktigt nu är att partier från höger till vänster tar sitt ansvar och levererar svar på hur laglydiga invånare i våra socialt utsatta områden åter ska få ett tryggt bostadsområde att leva i.

Mer läsning

Annons