Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Buffert och beredskap

Annons

För den enskilde kan finanskrisen tyckas svår att överblicka. ”Dags att binda räntan?” frågar feta tidningsrubriker till morgonkaffet.

Den frågan är lika svår att ge råd om, oavsett ekonomiskt väder. För det enskilda hushållet gäller i grund och botten samma rekommendationer som alltid: se till att ha en ekonomisk buffert, bind inte upp dig på för höga fasta kostnader, och se över dina försäkringar.

Just nu går det tretton experter på dussinet – alla siar om sådant ingen vet särskilt mycket om. Att finansminister Anders Borg valt att ligga förhållandevis lågt är klokt, han nöjer sig med att mana till allmän försiktighet. För det är naturligtvis mer än bolånen som oroar. Sverige är en liten och öppen ekonomi med ett stort exportberoende.

Det bör dock konstateras att den svenska regeringen har fler skäl än skuldkrisen att tala om just försiktighet. Under sommaren har det diskuterats hur regeringen kommer att hantera frågan om det femte jobbskatteavdraget, som det finns en majoritet mot i riksdagen.

Hederligast vore att lägga fram förslaget, som en del av budgeten, och låta det falla om Sverigedemokraterna och de rödgröna så beslutar. På grund av budgetreglerna kommer oppositionen inte att kunna lägga pengarna på annat.

Nu är frågan om regeringen låter frågan avgöras i riksdagen, eller om man helt enkelt lägger fram en budget utan ytterligare jobbskatteavdrag. I så fall kommer ursäkten sannolikt att handla om just behovet av försiktighet, givet läget i resten av världen.

Den läxa vi med säkerhet kan och bör lära av skuldkrisen, hittills, är att såväl länder som individer bör ha solida finanser, och en buffert för tuffare tider.

Politiker och byråkrater måste lära sig rätta mun efter matsäck. Det går inte att år efter år konsumera mer än man egentligen har råd med.

Ida Thulin

Mer läsning

Annons