Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den livsviktiga läslusten

/

Bröderna Lejonhjärta, Agnes Cecilia, Biggles, Britta och Silver, Kitty, Sagan om ringen, Quo Vadis.

Annons

Att tänka igenom vilka böcker som betytt något är som att minnas kära gamla vänner. Det är lite sentimentalt och plötsligt infinner sig en längtan efter att träffa dem igen.

För mig som för många andra utgör boklistan från barn- och tonår en påminnelse om livets olika faser. Som barn fick Biggles mig att vilja bli stridpilot. I tonåren varvades pretentiösa boktitlar med kärlekskranka kioskromaner.

Böcker och läsande betyder mycket för oss. Svenska författare har en stark ställning i såväl samhällsdebatt som nöjesliv. Även om de flesta inte hört talas om författaren i fråga är tillkännagivandet av nobelpriset i litteratur en stor händelse. Vi rusar också till bokreorna för att fynda. Det finns knappt en kiosk eller butik som inte har åtminstone ett ställ med pocketböcker.

Boken har en stark ställning i Sverige, men det finns anledning till oro.

Undersökningar visar att andelen som läser varje vecka minskar. Klyftorna mellan människor med olika utbildningsbakgrund ökar och dessutom är skillnaderna stora mellan män och kvinnor. I vuxen ålder uppger nio procent av kvinnorna, men hela 22 procent av männen, att de inte läser alls.

Alarmerande nog minskar bokläsandet mest bland unga.

Det är med andra ord viktigare än någonsin att satsa på läsundervisning och på bibliotek.

Den svenska bibliotekslagen ska garantera att alla medborgare har möjlighet att låna böcker gratis. De senaste två decennierna har hundratals biblioteksfilialer försvunnit och det är uppenbart att vad som definieras som tillgänglighet är en tolkningsfråga.

Dessutom visar preliminära siffror från Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik att en av fem skolenheter i landet saknar tillgång till ett skolbibliotek.

63 procent av skolenheterna har svarat på enkäten och resultaten är därför än så länge osäkra.

Kanske skulle siffrorna se ännu värre ut om alla svarade.

Karin Linder, förbundsordförande i akademikerfacket för kultur och kommunikation, skrev häromdagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet att landets skolor förmodligen mörkar om biblioteken. Hon tror att rektorerna på grund av rädsla för skolinspektionen inte vill tala om hur illa det är ställt det är med skolbiblioteken. Från och med juli förra året ska nämligen alla elever ha tillgång till skolbibliotek och inspektionen är hård i sin bedömning.

Brister vad gäller skolbibliotek är, enligt Karin Linder, en av de vanligaste orsakerna till avslag när nya skolor ska startas. Kanske är det skälet till att rektorerna inte svarar på enkäten eftersom ett vitesföreläggande från skolinspektionen inte är något att se fram emot, spekulerar hon.

Många skolledare dras med hårda sparbeting och just ett bibliotek blir lätt förstås nedprioriterat. Pengarna ska ju bekant räcka till mycket och krav på bemannade skolbibliotek ses nog av många som en oöverstiglig uppgift.

Självklart vore det önskvärt att alla skolor hade ett välsorterat bibliotek med kunnig personal men det är olyckligt att enbart fokusera på den rent fysiska existensen av ett bibliotek i skolan. Risken finns att skolorna skapar ett biblioteks-alibi i ett hörn av skolan och hoppas att eleverna hittar dit. Bara tillräckligt för att mota bort skolinspektionen. Politikerna kan i sin tur slå sig för bröstet och säga att de ju minsann satsar på läsningen, alla skolor måste ju ha ett bibliotek!

Skolan måste uppmuntra till läsning och självklart är tillgången till välsorterade bibliotek och kunnig personal ett måste. Men kanske kan undervisningen ske på stadsbiblioteket? Kanske kan biblioteket komma till skolan. Om skolorna prioriterar bort de egna biblioteken måste de hitta vägar att göra biblioteken tillgängliga för sina elever.

Men att få barn och unga att läsa handlar om mer än ”bara” att ha ett bibliotek, frågan är större än så. Det handlar om hur skolorna arbetar med litteratur i klassrummen, om hur de i den egna undervisningen kan uppmuntra till läsning.

Böcker är ett oerhört viktigt pedagogiskt verktyg som tränar såväl läsförståelse som ordförråd. Grammatikstudier är nog så viktiga för språkkunskaper men läsningen är minst lika viktig. Läsningen stimulerar förmågan att använda orden kreativt och korrekt. Läsning ger en varierad och nyansrik vokabulär och främjar fantasin.

Och – inte minst – det är ju roligt att läsa!

Mer läsning

Annons