Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den okända korruptionen

/
  • I Sverige är inte det vi tänker på som korruption inte så utbrett. Här är problemet snarare situationerna i gränslandet, där de inblandade kanske inte ens funderar över om de gör fel. Som till exempel en bjudmiddag.

Annons

Bilden av Sverige som ett av världens minst korrupta länder har gjort att frågan om korruption har hamnat på undantag, både inom politiken och inom forskningen. Behovet av mer kunskap har varit stort.

I en rapport som presenterades tidigare i somras har Statskontoret med hjälp av Brottsförebyggande rådet undersökt förekomsten av korruption i svenska kommuner och landsting. Studien visar att allt fler, både medborgare och tjänstemän, tror att korruption förekommer, men att det är oklart i vilken mån detta speglar en faktisk ökning av korruptionen.

Varje samhälle har både formella och informella normer, som ibland står i konflikt med varandra: ett beteende som formellt sett är förbjudet kan informellt vara accepterat ändå. I länder med hög korruption kan det yttra sig i beteenden av typen jag vet att det egentligen är fel, men alla gör det ju ändå. Läkare lockas att ta betalt under bordet av patienter för att behandla dem. Lärare ber om dusörer för att utfärda examensbevis.

I Sverige är problemet snarare situationerna i gränslandet, där de inblandade kanske inte ens funderar över att det de gör kan vara fel. Bjudresor och middagar kanske betraktas av mottagaren som sätt att skapa viktiga kontakter och få nyttig information. Att de dessutom påverkar hur man uppfattar de företag som betalar tänker man inte på. Och är man dessutom gamla vänner, och arbetar inom sektorer där alla känner alla, till exempel i byggbranschen, kan det vara ännu svårare att skilja rätt från fel.

Människor är inte bara ekonomiskt kalkylerande maskiner, som väger nyttan av ett korrupt beteende mot risken att bli upptäckt och storleken på straffet. I så fall hade korrupt beteende förmodligen varit betydligt vanligare i Sverige än vad det är idag. Vi har trösklar som hindrar oss från att göra det som är fel, och dessa påverkas av de skrivna och oskrivna regler som råder i organisationen. Men många kommunala verksamheter saknar heltäckande regler. Författarna till studien föreslår att kommuner måste arbeta fram tydligare riktlinjer och en tydligare värdegrund.

Skyddet brister även för anställda som avslöjar oegentligheter, så kallade whistleblowers. Det är lätt att tro att vår berömda meddelarfrihet löser alla problem, men så är det inte.

Meddelarfriheten skyddar inte den som påtalar missförhållanden internt. LAS skyddar den anställde från att bli uppsagd, men mot den utfrysning och kanske även de hot och trakasserier som drabbar whistleblowern finns inget skydd. Även där är organisationens värderingar viktiga: en whistleblower måste stöttas och belönas, inte frysas ut.

Modiga anställda kan ge negativa rubriker på kort sikt, men skapar förtroende för verksamheten i det långa loppet.

David Ekstrand, GD

Mer läsning

Annons