Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En historisk dag

/

Annons

Barack Obamas installationsceremoni som USA:s 44:e president på temat ”A New Birth of Freedom” (frihetens pånyttfödelse) saknar historisk motsvarighet. Ingen tidigare politiker har kunnat förmedla så mycket hopp inte bara i USA utan världen över. Installationen var en världshändelse; genom Obamas person, hans retoriska skicklighet, inkluderande stil och symboliken i att en afroamerikan flyttar in i Vita huset som delvis byggdes av slavar; men också genom den nya kommunikationstekniken som gjorde att talet kunde följas av hundratals miljoner människor i samma ögonblick som av åhörarna i det aldrig tidigare så publikspäckade Washington.

Obamas makttillträde får genom den ekonomiska krisen större likheter i sak med Franklin D Roosevelt än någon anade under primärvalen, men 1933 var radion ännu i sin linda. Ofta talas det om globalisering i ekonomiska termer, men installationen påminner oss om att information, budskap och idéer är det mest gränslösa av allt.

Från scenen framför Capitolium, i ena änden av den magnifika The Mall i Washington, mitt emot Lincoln Memorial där Martin Luther King 1963 höll sitt berömda tal, höll Obama sitt installationstal som sammanfattade USA:s utmaningar och möjligheter. Åldrade medborgarrättskämpar rördes till tårar av den djupt symboliska betydelsen som valet av en färgad president innebär och unga, minoriteter som vita, upplevde sprängkraften i den ”amerikanska drömmen”.

Obama är president för att det amerikanska folket med klar marginal valde honom, och bara demokratin kan ge en ledare legitimitet. Valet av Obama bevisar den amerikanska demokratins vitalitet och förmedlar budskapet att individen är det viktiga, inte hudfärg, kön, ålder, trosuppfattning, sexuell läggning eller andra indelningar som utmärker exkluderande fördomar.

Obama har hela tiden framhållit det som förenar, budskapet ”Yes We Can” bygger på grundvalen att ju fler som drar åt samma håll, desto mer kan åstadkommas. Medan företrädaren George W Bush stod för militärmakt, polarisering och arrogans mot världssamfundet vill Obama bädda för att återupprätta den amerikanska styrkan via samförståndspolitik. Hans politiske idol Abraham Lincoln – vars bibel Obama valde att svära presidenteden på – var en president inte ur hans eget parti utan republikan.

Obamas installationstal präglades av de enorma förväntningarna på honom. Det var retoriskt skickligt men lever inte upp till Lincolns korta tal vid invigningen av soldatkyrkogården i Gettysburg, Franklin D Roosevelts bevingade ”Det enda vi har att frukta är fruktan själv”, Martin Luther Kings ”Jag har en dröm” och John F Kennedys ”Och därför säger jag er, medborgare i USA: fråga inte vad ditt land kan göra för dig, fråga vad du kan göra för ditt land. Medborgare i hela världen: fråga inte vad USA kan göra för dig utan vad vi tillsammans kan göra för människornas frihet”.

Lincoln, Kennedy och King blev alla tre mördade. Insikten att politiska, religiösa och rastänkande fanatiker avskyr allt det Obama står för gör naturligtvis uppgiften att skydda presidenten till livet oerhört angelägen, för att bespara världen ännu ett trauma som tar udden av den demokratiska euforin. En framtidstro som trots enorma förväntningar och utmaningar kan bidra till att återuppbygga förtroendet för USA som demokratisk rättstat med vilja att förstå människor från fjärran länder och kulturer.

GD 21 JANUARI 2009

Mer läsning

Annons