Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett torftigt pussel

Annons

Säg den politiker med självbevarelsedrift som inte använt sig av ordet med stort O, som vid första partiledardebatten efter valet utnämndes till årets politiska modeord.

Stundom nyttjas ordet som slogan i åsiktsutbytet när argumenten sinat i ansatsen att övertyga väljarna om att just den egna ideologiska hemvisten skänker en förtröstansfull famn. Emellanåt som bekräftelse på att man trots den märkliga livssituation som yrket heltidspolitiker betingar fortfarande har kontakt med väljarnas vardag. Vem vill inte foga över en djuplodande förståelse för det postmoderna samhällets kompromisser mellan män och kvinnor, arbetstagare och arbetsgivare, individualism och kollektivism, stat och civilsamhälle?

Självklart fiskar jag efter ordet ”livspussel”. När livet som yrkesarbetande småbarnsförälder rimmar illa med den gamla balansräkningen 8-8-8 har grundvalarna för de politiska förhandlingarna förändrats. Det insåg TCO som inför valrörelsen 2002 lanserade termen livspussel i kampanjen Jobb-hjärta-familj. Men att ordet skulle shanghajas av såväl vänstern som högern förutsåg fackförbundet knappast.

Livspusslet är inte bara ett av TCO registrerat varumärke utan ett subversivt ramverk som ligger lika rätt i munnen oavsett var man bekänner sig på den politiska skalan.

Vänstern använder det för att propagera för en utbyggd offentlig sektor som avlastar 2000-talets kvinnor och män. Innerst inne hyser de en romantiserad bild av folkhemmets välfärdsbygge då den offentliga sektorns förmåga att lösa våra praktiska och existentiella brydsamheter från vaggan till graven stod oemotsagd.

Feministerna kidnappade ordet för att antiauktoritärt kunna diskutera könsskillnader och jämställdhetsfrågor. Äntligen kunde det oavlönade arbetet i hemmet belysas utan att jämlikhetsivrarna tvingas infoga dilemmat med de patriarkala strukturerna i en feministisk idélära. Och därmed skrämma skiten ur Medelsvensson.

På den borgerliga kanten infogades livspusslet i ett mer individcentrerat sammanhang. På så vis blev kristdemokraternas vårdnadsbidrag inte en inskränkning av kvinnors frihet utan bara ännu en valmöjlighet för den individuella familjen att lösa livspusslet. Och hushållsnära tjänster den sista välsignade pusselbiten; ett sätt att köpa tid till angelägnare saker än dammsugning.

I USA är the american dream ledmotivet i samhällsberättelsen om varje mans och kvinnas möjlighet att förverkliga sig själv. I Sverige symboliserar i stället livspusslet den svåra balansakten mellan frihet och beroende som konsten att vara människa utgör. Så pinsamt fattigt!

Mer läsning

Annons