Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finlandsbåt – där kan ni dricka

/

Vi har en eka i sommarstugan som jag gärna åker ut med tillsammans med ungarna för att fiska upp abborrar eller gädda.

Annons

Att guppa runt på sjön där skogen speglar sig i det svara, blanka vattnet är en av alla dessa sommarunderbarheter som minnet av hjälper mig genom långa vintrar. Eller att packa segelbåten full och sätta segel mot någon av alla dessa fina hamnar som Stockholms skärgård erbjuder.

Aldrig någonsin har jag tänkt tanken att mina båtupplevelser – oavsett om de är med ekan eller med segelbåten – på något sätt skulle bli förstörda av brist på alkohol. Det finns ju båtar för sådana upplevelser: de kallas Finlandsbåtar och det finns flera utmärkta bolag som förser hugade båtdrickare med resor till överkomligt pris.

När den nya 0,2-promilleregeln på sjön infördes var det med andra ord för mig och mängder av annat båtfolk blott en parentes, en lag som egentligen inte har någon betydelse eftersom jag i alla fall aldrig kommit på tanken att grumla omdömet med alkohol när jag med barn i båten ger mig ut till sjöss.

Men åtskilliga människor har retat upp sig på detta ingrepp i deras mänskliga rättighet att framföra sina motorbåtar efter att ha avnjutit en god måltid på skärgårdsvärdshus med tillhörande goda, alkoholhaltiga drycker. Det är rent av så att skärgårdskrogar och båtfirmor går sämre eftersom det huvudlösa 0,2-promillekravet försvårar den sociala samvaron för båtfolket och för öbor. Åtminstone hävdar ett gäng kändisar med Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen, i spetsen detta i en debattartikel som i helgen publicerades i Svenska Dagbladet.

Skådespelaren Ulf Brunnberg är en av dem som skrivit under och han säger i en kommentar till debattartikeln att de som kommit på lagen är glädjedödare, ”klart man måste kunna ta en starköl på sjön”, säger han. Eller som skådiskollegan Bert-Åke Varg uttrycker det: ”man måste kunna åka båt och samtidigt få trivas på sjön”.

Att inte få dricka alkohol samtidigt som man kör en snabb båt (förbudet gäller båtar som kan köra i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter) skulle alltså fullständigt förstöra upplevelsen till sjöss. Skärgårdens djur- och naturliv är ointressant, bad från båten i en lugn vik ingenting. Inte utan en bärs eller några glas rosé.

Debattörerna hävdar på allvar att det inte alls är samma sak att dricka alkohol och köra båt som att köra en bil. ”På fastlandet skulle sjölivets 0,2-promillekrav kunna översättas till 0,2-promillegräns för gång- och cykeltrafikanter”, skriver de och stolligheterna fortsätter genom artikeln. Marginalerna på sjön är mycket större och en båt kan man framföra så sakta man vill, hävdar de.

Skärgården är som glesbygd med skillnaden att avståndet mellan grannar och krogar består av vatten. Men den som bor på fastlandet kan ju gå eller cykla, hävdar de, vilket ger normalpersonen relativt stor ”frihetsradie”.

Jag hade en gång en kompis som kom från det västerbottniska inlandet som nog skulle ha invändningar mot den verklighetsbeskrivningen. Hon och kompisarna brukade åka nära 15 mil för att dansa och en person fick hålla sig nykter och köra. Detsamma kan man faktiskt göra på sjön.

Mer läsning

Annons