Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Följ budgetdebatten i dag

/

Annons

I dag överlämnar regeringen sin budgetproposition till riksdagen. Därefter följer debatt med partiernas ekonomiska talespersoner. Det har gått ett år och en dag sedan valet förra hösten, och detta är den egentliga starten på riksdagsåret.

GD skrev i går om hur länets nyvalda riksdagsledamöter disponerat sitt första arbetsår i riksdagen.

Det låter sig inte snabbt göras att utvärdera huruvida en riksdagsledamot gjort rätt för sig och på ett ansvarsfullt sätt förvaltat sina väljares förtroende. Vilka kriterier ska utvärderas?

Väljarna kan rimligen antas vilja att den de valt driver på för att förändra politiken i sitt partis riktning. Det kan man ju göra på olika sätt.

För en utomstående är det enklare att sammanställa kvantitet än kvalitet.

De lättast mätbara faktorerna är förstås motioner och interpellationer i riksdagen.

I någon mån kan man också göra sig en hyfsad uppfattning om hur ofta en ledamot medverkar i massmedier; skriver debattartiklar, inbjuder till presskonferens, blir omskriven i nyhetsartiklar och omnämnd i etermedier.

De nya ”sociala” medierna är svårare att avläsa räckvidden på. Man kan ju ha en blogg som ingen läser.

Ännu svårare att bedöma är den informella påverkan som en aktiv riksdagsledamot kan utöva, genom att ”haffa” ministrar och inflytelserika partikamrater i riksdagskorridorerna och lunchrestaurangen, och hinna kasta fram ett par argument för en fråga som man driver – ”management by walking and talking” brukar metoden kallas, och Olof Palme sägs ha varit en mästare i gemet. Lobbying är ett vanligare använt begrepp.

Samtidigt är det bekvämt för ”slappa” riksdagsledamöter att gömma sig bakom påståenden om att man verkar i det tysta i stället för att lämna skriftliga avtryck som motioner och liknande. ”Tyst” arbete är ju omöjligt för en utomstående att kolla.

En ärlig riksdagskandidat skulle i en valrörelse kunna redovisa ett par-tre frågor som han eller hon prioriterar och lovar att arbeta stenhårt för. Utan att behöva gå in på exakt hur arbetet skett, så är det något som automatiskt kan utvärderas när nästa val närmar sig. Blev det så?

Riksdagskandidaten riskerar då givetvis att binda ris för egen rygg, och ett dåligt resultat behöver heller inte bero på lättja. Tiderna kan ju förändras dramatiskt och snabbt. Vem förutsåg i valrörelsen 2006 finanskrisen 2008, och hur många (utöver finansminister Anders Borg) varnade i valrörelsen 2010 för att det kunde komma en sydeuropakris 2011, vars ringar på vattnet skulle nå ända hit?

Slutsatsen är nog att endast den aktive väljaren själv kan utvärdera. Man får så gott man kan, och vill, följa den riksdagsledamot man valt, och skapa sig sitt eget intryck av ledamotens engagemang.

En viktig vägledning då kan vara mediers sammanställning av formell, skriftlig riksdagsaktivitet.

En annan viktig sak kan vara att följa riksdagsdebatter, och den som hålls i dag är en av årets allra viktigaste. Internet ger dessutom möjlighet att via riksdagens webbplats lyssna på en repris precis när man vill.

David Nyström, GD

Mer läsning

Annons