Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försvåra telefonförsäljning

Annons

GD har i veckan skrivit om Elisabeth Engström från Hofors som tackade ja till att få information om en spärrservice från Key Code Security hemskickad, men i stället fick hon en faktura från inkassoföretaget Gothia, för ett påstått ingånget avtal.

Många människor har liknande, trista erfarenheter. Ämnet är hett debatterat och ständigt aktuellt. Inte alla orkar strida för sin rätt utan betalar uppgivet. Det vet de oseriösa telefonförsäljningsföretagen, och detta är deras affärside: alltid lurar man nån.

Jag tycker inte att försäljning via telefon ska utgöra lagligt bindande överenskommelser. Detta därför att enbart den ena parten, försäljarparten, har bevis på att avtal ingåtts: bandinspelningen från samtalet. Sällan, eller snarare aldrig, har den uppringde samma, rent tekniska, möjlighet att spela in samtalet.

Vid skriftliga avtal får båda parter var sitt exemplar av avtalet. Båda parter är ur ett bevisperspektiv jämställda.

Den jämställda principen gäller även muntliga avtal. Ingendera part har andra bevis än ett handslag. Den som hävdar att avtal ingåtts har bevisbördan.

Vid telefonförsäljning bör principen vara densamma, ett nekande till ingånget avtal från konsumentpartens sida bör inte kunna övertrumfas med en bandinspelning som den köpande parten saknar tillgång till. Försäljarparten måste, för att kunna bevisa ingånget avtal, åläggas att skicka ett skriftligt avtal för påskrift av kunden.

Utöver detta bör det dåligt fungerande ”nix”-registret uppgraderas. Man måste kunna frånsäga sig telefonförsäljning helt, även från företag som man har avtal med (men de bör förstås få ge information telefonledes).

Samma regler för avtal och ”nixning” bör gälla även telefonförsäljning till företagare. Företagare är i regel i minst samma grad som privatpersoner i underläge mot telefonförsäljare.

David Nyström

Mer läsning

Annons