Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gräv även i den röda gyttjan

/

Annons

Att Ingvar Kamprad haft ett betydligt hjärtligare engagemang i svensk och europeisk nazism än hittills känt (vilket redan det är illa nog) är självfallet en intressant nyhet. Kamprad tillhör väl de som har en så pass uppburen och hyllad ställning hos svenska folket att den nästan är jämförbar med kungahusets. Givetvis är det försvarbart att en sådan persons liv och leverne synas i sömmarna.

Men sådan typ av granskning har en slagsida åt högerextremism. Må det icke missförstås såsom att förmildra nazismen, men kommunism är lika illa. Var finns grävandet om kända svenskar med sentida fascination inför vänsterextremism?

Sverige är inte förskonat från sådana. Jan Myrdal, till exempel, har högaktat snart sagt varje variant av kommunistiska mördarregimer som existerat och existerar. Ändå bjuds han in till än det ena, än det andra, författarframträdandet.

Är det så att så kallade kulturpersonligheter döms mildare än företagare, eller är det så att kommunism döms mildare än nazism? Eller både och?

David Nyström

Mer läsning

Annons