Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grön el från vind och uran

/

Annons

Landstingsledningen i Gävleborg har planer på att köpa sig tre vindkraftverk för att driva landstingets verksamheter med förnybar energi.

Det verkar ju som en sympatisk och miljömässigt progressiv idé, även om huvudorsaken snarare är ekonomi än miljö – egenproducerad vindkraft är skattebefriad.

Fast att spara pengar för skattebetalarna i Gävleborg är å andra sidan inte heller någon dålig ambition, även om det alltid finns risk för att införda skattebefrielser senare avskaffas.

Vindkraften är ett av de energislag som har allra minst miljöpåverkan. Men det är långt ifrån något säkert energislag – säkert i bemärkelsen att elektricitet tryggt kommer att produceras. Det finns ju risk för att arbetskraften (vinden) behagar gå ut i strejk. Mot detta kan då anföras att sannolikheten för väldigt långa väldigt vindstilla perioder i vårt land är väldigt liten.

Ord som säkerhet, sannolikhet och risk är annars ord som man främst är van vid att förknippa med kärnkraft. Sällan förs helhetsresonemang där alla energislags för- och nackdelar vägs mot varandra. Vindkraft klassas definitionsmässigt som god, kärnkraft som ond och fossilkraft förvisso också som ond.

Fast en position när det gäller vilket av de båda ”onda” energislagen kärnkraft och fossilkraft som är värre än det andra vägrar de som är emot båda att inta. Detta trots att frågeställningen är central. Den goda vindkraften – ska den ersätta i första hand kärnkraft, eller är det snarare de växthusdrivande fossila energislagen kol, olja och gas som ska bort först?

Skattemässigt särbehandlas både vindkraft och kärnkraft, fast åt olika håll.

Egenproducerad vindkraft är som sagt skattebefriad, och inget ansvar åläggs ägarna för slutförvaring av restavfallet i form av uttjänta propellrar och stolpar, medan för kärnkraft avkrävs producenterna att ta det fulla ekonomiska ansvaret helt på marknadsmässiga grunder, från prospektering till slutförvar och försäkringskostnader.

Vad gäller fossilkraft så är olycksrisken så statistiskt säkerställd att den är 100 procent, och därmed går det ironiskt nog inte att applicera en försäkringsstruktur, som förutsätter oförutsedda och plötsliga olyckor (såsom att en oljetanker kapsejsar eller en pipeline utsätts för sabotage).

Men den stora olyckan med fossileldning sker ju kontinuerligt, koldioxidmolekyl för koldioxidmolekyl, och att slutdeponera denna restprodukt i atmosfären är mer eller mindre gratis för kraftproducenterna. Försäkringar är till sin karaktär inte sådana att man försäkrar en skada som pågår, och med säkerhet kommer att fortgå för lång tid framåt.

Om man skulle göra tankeexperimentet att det vore en kärnreaktor som Landstinget Gävleborg skulle ha velat köpa så skulle det ju kännas milt bisarrt.

Men vore det fråga om ett konsortium av Ovako, Sandvik, Korsnäs och Skutskär så vore tanken fullt begriplig. Fast liksväl politiskt omöjlig.

Småskalig, privatägd förnybar elproduktion skattesubventioneras. Det finns väl för all del skäl för att gynna framväxten av en sådan företagssektor.

Men ett industrialiserat land behöver också en storskalig baskraft som grundtrygghet i elförsörjningen, och då finns bara två alternativ; kärnkraft eller fossilkraft. Av dessa är det bara kärnkraft som producerar grön el.

David Nyström, GD

Mer läsning

Annons