Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Håll ihop Europa

Stor osäkerhet har rått hela veckan inför torsdagens och gårdagens toppmöte i Bryssel. Inte ens riksdagens EU-nämnd verkar ha vetat vad den haft att ta ställning till.

Annons

Det talades om fördragsändringar – men ingen visste vad de i så fall skulle innehålla. I skrivande stund, när mötet just avslutats, har ett par saker klarnat.

Det centrala i överenskommelsen handlar om att institutionalisera möjligheten att agera mot länder som inte följer de finanspolitiska reglerna. I klartext: länder som lever över sina tillgångar ska automatiskt straffas. Till exempel med indragna bistånd och ersättningar från EU. På så sätt läggs politisk kraft bakom de regler som redan gäller alla euroländerna.

Dessa fördragsändringar kan på längre sikt skapa bättre finansiell ordning inom valutaunionen. Men även på kort sikt torde de återskapa en del av marknadens förtroende för Europas stater som pålitliga låntagare.

Den stora knäckfrågan är vilka länder som tänker skriva under.

Storbritannien har satt klackarna i backen, och flera andra länder, däribland Sverige, tvekar. Inte för att vi har något emot reglerna – dem följer vi ju redan – utan för att de för Sverige närmare valutasamarbetet. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Socialdemokraternas Håkan Juholt har redan meddelat att Sverige inte bör underställa sig någon europeisk finanskontroll.

Det råder inga tvivel om att euroländerna kommer gå vidare med fördragsändringarna oavsett hur länderna utanför valutaunionen agerar. Krissituationen ger inte tid att invänta och kompromissa fram total enighet. Men de länder som nu väljer att ställa sig utanför bidrar till att vidga klyftan mellan ett inre och ett yttre EU-samarbete. Det är en farlig utveckling.

Susanna Birgersson

Mer läsning

Annons