Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsa på en mormor idag

Den här tiden på året översvämmas vi med årskrönikor och bästa- och sämstalistor. Jag struntar i det och passar på att skriva ner några små julönskningar i stället.

Annons

Hata mindre.

Det här året har vi på politiska redaktionen nog fått fler reaktioner från läsare än någonsin. En dam som kom fram till mig på gymmet och gav mig beröm värmde extra mycket och snälla, uppskattande mejl gör mig gladare än avsändarna nog kan föreställa sig. Och diskussion är alltid roligt, det är inte bara beröm som är roligt att få utan även debattinlägg och invändningar. Skulle alla hålla med mig om allt jag skriver skulle jag bli bekymrad.

Tyvärr är det många diskussioner – särskilt i kommentatorsfälten på webben – som spårar ur. Såväl jag som min kollega har fått åtskilliga påhopp från rasister och själv har jag också fått kommentarer om hur synd det är om mina barn som haft en usel mamma som jag (eftersom jag delade på föräldraledigheten med min man och ”bara” ammade i ett drygt halvår). Våra kollegor på Arbetarbladet har blivit hårt utsatta även de.

Det är berikande att ha en öppen och fri debatt men rasismen, sexismen och hatet som stundtals strömmar mot oss gör mig arg och förtvivlad. Hur vi ska göra något åt det? Jag har inga enkla svar och just i dag väljer jag bara att önska mig mindre hat i julklapp.

En vit jul.

De flesta människor dricker med måtta och ett par glas vin eller god glögg på julafton är det förstås inget ont med. Men statistiken talar sitt tydliga språk. Kombinationen ledighet, alkohol och fest gör att antalet misshandelsfall ökar under jul- och nyårshelgerna, något som många kvinnor kommer att få smaka på under denna långa helg. Men även många barn drabbas, direkt eller indirekt.

Så många som 385 000 barn i Sverige växer upp med föräldrar som har ett riskfyllt drickande och under julhelgen är det många som dricker extra mycket. Istället för en barnens högtid blir julen ytterligare en anledning att supa.

Så snälla, ta det lugnt i helgen.

Mat.

För några dagar sedan såg jag Mitt i naturen på SVT om den mytomspunna ålen, detta urtidsdjur som vi egentligen vet så lite om. Forskare tror, men vet inte med hundraprocentig säkerhet, att ålen föds i Sargassohavet och återvänder dit för att fortplanta sig. Däremellan lever den i bland annat i svenska sjöar och vattendrag i 10-15 år.

I det vilda kan ålen bli ett par decennier gammal och i fångenskap betydligt äldre än så. Ålen Putte blev till exempel 88 år; han fångades vid Helsingborg som yngel med en uppskattad ålder av tre år 1863.

Jag hoppas verkligen att ni inte har rökt ål på julbordet idag, för detta fascinerande (och om jag ska vara helt ärlig, lite läskiga) djur är akut utrotningshotat. Trots det är det många restauranger och privatpersoner, i synnerhet i södra Sverige, som envisas med att fortsätta ha ål på julbordet.

I torsdags läste jag i Aftonbladet att stjärnkocken Leif Mannerström struntar i uppmaningar från bland andra Världsnaturfonden om att inte servera ål på sina restauranger. ”Ålen på våra tallrikar står bara för 0,01 promille av all ål som fångas eller dödas”, konstaterade han.

Det är okej att göra fel, bara man inte gör så hemskt mycket fel, tycks han resonera.

Sanningen är att om Leif Mannerström och andra ål-fantaster vill kunna äta delikatessen även i framtiden så krävs ett fiskestopp. Helst i hela EU vilket – med unionens usla facit vad gäller fiskefrågor – knappast är särskilt troligt. Men ett fiskeförbud i Sverige är väl ändå något att önska sig.

Kärlek.

Jag bor bredvid ett ålderdomshem, försett med låsta dörrar och höga staket eftersom en del av åldringarna där är svårt dementa och riskerar att vimsa bort sig annars. Men många av dem är bara gamla. Och ensamma, ser det ut som. En liten tant brukar knacka på rutan och vinka åt mina barn när de går förbi. Flera av dem brukar vilja klappa vår hund. Under julhelgen är frånvaron av besök på hemmet markant, men någonstans längre fram i mellandagarna brukar det dyka upp en del små besökssällskap som går in en stund och hälsar på någon gammal släkting, men många verkar bli utan besök. Kanske är det för långt eller besvärligt att hälsa på?

Så: hälsa på en mormor idag.

God Jul!

Mer läsning

Annons