Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur kunde man lita på Mubarak?

Annons

Det var misstankar om kopplingar till terrororganisationer som låg bakom Sveriges avvisningsbeslut 2001 av Ahmed Agiza och Mohammed Alzery. När Mubaraks Egypten gett Sverige garantier för att de båda männen inte skulle utsättas för tortyr eller dödsstraff, kunde avvisningen genomföras.

Men garantierna visade sig föga överraskande värdelösa och frågan är hur stark terroristkopplingen egentligen var.

Alzery åtalades aldrig, utan satt fängslad i två år för att sedan släppas.

Agiza dömdes till 25 års fängelse av en militärdomstol. Straffet sänktes senare till 15 år och nu har han släppts fri.

Det går sannolikt inte att få klarhet i exakt varför misstankar om terroristsamröre riktades mot Agiza och Alzery, men deras eventuella agerande och politiska kopplingar är inte huvudsaken.

Alldeles oavsett hur välgrundade misstankarna var agerade den svenska regeringen fel.

Ahmed Agiza och Mohammed Alzery fick betala med personligt lidande för den panik som drabbade världen efter 11 september 2001.

Sverige är inget undantag. För tio år sedan fick rädslan den dåvarande regeringen att lita på löften från en diktatur.

Ahmed Agiza har fått betala priset i form av stort mänskligt lidande: som ett resultat av tortyren i fängelset uppger han att han har andningsproblem och stora sömnsvårigheter.

Avvisningsbeslutet upphävdes av den nuvarande regeringen 2007 och Ahmed Agiza och Mohammed Alzery har båda fått miljonbelopp i skadestånd för den behandling som de utsattes för. Men tiden i fängelse får de inte tillbaka, skadeståndsmiljonerna läker inte tortyrens sår.

Ingen kan göra det gjorda ogjort, men regeringen kan lova att det aldrig ska hända igen.

Karl Rydås

Mer läsning

Annons