Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen rymdforskning

/

Annons

Medborgarna har minst 31,44 rättmätiga skäl att kräva av kommunerna att de sköter verksamheten effektivt. Ett för varje skattekrona till den offentliga sektorn.

I tider när illavarslande skildringar om underskott, havererade koalitioner, köer och besparingskrav duggar tätt är det viktigt att belysa de konstruktiva exemplen som ofta hamnar i medieskugga.

Några av dessa återfinns i rapporten Förändring från norr till söder – tio kommunala reformexempel, som tar läsaren med på en inspirerande resa genom Sverige från Staffanstorp i söder till Boden i norr, via Markaryd, Kristinehamn, Arvika, Uppsala, Danderyd, Fagersta, Västerås och Umeå.

Kommuner med olika geografiska, politiska, demografiska och historiska förutsättningar, som förenas i en gemensam nämnare: engagerade politiker vars reformer utmärker dem positivt.

En slutsats av rapporten är att trots mindre gynnsamt läge och dito åldersstruktur än tillväxtregionerna och ett företagsklimat som på intet vis liknar Gnosjö, så gör genomtänkt arbete från politikernas sida verkligen skillnad.

Från Arvika, med ett av landets högsta betygsvärden, berättar kommunalrådet Claes Pettersson (S) om vikten av benchmarking – jämförelser med andra kommuner – för kvalitén. ”När det finns andra än bara kommunala utförare... innebär det en konkurrens som inte vara gynnar medborgarna genom ökad valfrihet, utan även genom att den kommunala verksamheten tvingas anstränga sig för att bli bättre”.

Från Boden, med 28 000 invånare som under en tioårsperiod förlorade 2 500 arbetstillfällen i offentlig sektor, delger kommunstyrelseordförande Olle Lindström (M) att receptet bakom den lägsta arbetslösheten i Norrland stavas dialog. Mellan politiker, medborgare och näringsliv. Tydliga besked vad invånarna kan förvänta sig i serviceväg och snabb hantering av tillstånd till företagarna. Det är knappast någon slump att Boden har klättrat 136 positioner i Svenskt Näringslivs rankning 2002-2008.

Från Danderyd, med landets högsta genomsnittliga utbildningsnivå, påminner kommunalrådet Gunnar Oom (M) att skolans resultat sällan är kopplat till resurser utan till ledning, bejakande av nya aktörer och innovativa idéer.

Från Fagersta, något så sällsynt som en kommun med vänstermajoritet (58,3 procent) som gjort skattesänkningar till sitt signum, poängterar ordförande Stig Henriksson vikten av arbetslinjen och avlivar en seglivad myt: skattesänkningar innebär inte en utgift utan en minskad intäkt, nota bene, som frigör kreativitet. Snälla Lars Ohly, boka biljett till Fagersta.

Medan Västerås, Umeå och Uppsala satsar på frigörande av marknadskrafterna genom konkurrensutsättning av offentlig verksamhet, Markaryd tillhandahåller tjänstegarantier och Kristinehamn har som vision att locka 150 nya företag om året.

Rapporten är ytterst angelägen. Dels för att stimulera våra kommunvalda till nya politiska beslut som ger positiva effekter. Dels för att påminna medborgarna om att politiska reformer som förbättrar företagsklimatet, sänker skattetrycket, ökar valfriheten och stärker kvalitén i skola och äldreomsorg ingalunda är oåtkomliga utopier. Det är ju faktiskt politik och inte rymdforskning det handlar om.

GD 30 JANUARI 2009

Mer läsning

Annons