Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Integriteti kammaren

När riksdagen för en tid sedan röstade ja till preciserade villkor för datalagring gick en ledamot emot sitt parti: Mathias Sundin, FP.

Annons

Datalagringsdirektivet har redan antagits av riksdagen. Frågan gäller nu under vilka omständigheter polisen ska få tillgång till de data som telebolagen är skyldiga att spara. Det blir till exempel möjligt för polisen att få ut uppgifter om abonnemang för användare som misstänks för ytterst lindriga brott. Det var bland annat detta som Sundin vände sig emot, och därför röstade han nej.

Det är ovanligt att en ledamot går emot sitt parti. Ett parlamentariskt system som det svenska förutsätter viss partisammanhållning. Väljarna har rätt att förvänta sig att ett partis ledamöter ser till att genomföra den politik som partiet gick till val på.

Men demokratin äventyras knappast av att riksdagsledamöter tar större eget ansvar i frågor som rör medborgarnas fri- och rättigheter. Mathias Sundin har haft en hög profil i integritetsfrågor, och väljarna kunde förvänta sig att han omsatte det i handling. Parlamentarism behöver inte förutsätta osynliga ledamöter som bara följer partiledningens bud.

Det är också nödvändigt för att bevara förtroendet för känsliga och svåra beslut. Under striden om FRA-lagen var alliansföreträdarnas motvilja mot att delta i en seriös argumentation stundtals påtaglig, vilket ledde till en förtroendekris. ACTA-avtalet stupade också till sist på den misstro som europeiska väljare kände inför de slutna rummens politik.

Väljarna förväntar sig öppna demokratiska processer och ett tydligt personligt ansvar. Det är värt att komma ihåg inför framtida strider på integritetsområdet.

David Ekstrand

Mer läsning

Annons