Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intolerans också i toleranta Sverige

/
  • Kristallnatten den 10 november 1938. Bilden till vänster visar en synagoga i Berlin som brinner och till höger syns krossade butiksfönster i judiska affärer.

En fjärdedel av alla svenska ungdomar med muslimsk bakgrund har utsatts för kränkningar. Judiska ungdomar väljer att dölja sin judiska identitet, för att skydda sig och sin familj.

Annons

Forum för levande historia undersökte 2011 antisemitism och islamofobi i Sverige, på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet. Sammanfattningsvis: vi lever i ett öppet och tolerant land – men en relativt liten grupp intoleranta skapar otrygghet hos minoriteter.

Det är viktigt att förstå hatets och intoleransens natur. Ja, hatet kan vara utbrett i befolkningen. Men ofta sköter de stora massorna sitt, medan små grupper förtrycker andra små grupper. Så kan förtryck och förföljelse fortgå, medan majoritetssamhället lagar middag och ser Så mycket bättre på tv.

Natten mellan 9 och 10 november 1938 gick nazister ut på gatorna i Tyskland, vandaliserade tusentals judiska butiker och brände ned synagogor. Judar dödades och arresterades. Kristallnatten, döpt efter de tusentals sönderslagna skyltfönstren, kan ses som en startpunkt för det nazistiska våld mot judar som kulminerade i Förintelsen, i gaskamrarnas massmord. Sex miljoner judar mördades.

Decennierna efter Förintelsen vittnade de överlevande om livet i koncentrationslägren. Många som växte upp i Sverige på 60-, 70- och 80-talet har lyssnat på Förintelseöverlevande i skolan, exempelvis i samband med Kristallnatten eller Förintelsens minnesdag. Nu finns allt färre av dem kvar. Deras historier finns nedtecknade, inspelade, men i takt med att generationerna som levde under världskriget åldras blir kriget mer avlägset. Vi känner och träffar allt färre som minns.

Tidigare statsminister Göran Perssons (S) engagemang för minnet av Förintelsen och synliggörandet av antisemitismen är ett föredöme. Boken … om detta må ni berätta … spreds i över en miljon exemplar till svenska grundskoleelever i slutet av 1990-talet. Men det har gått 15 år sedan dess. Hur många av dagens svenska tonåringar har läst … om detta må ni berätta …? Det är hög tid att åter gå ut med boken i en bred kampanj på landets skolor.

Från regeringshåll hörs framförallt EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i frågan om judars utsatta situation i Sverige. En bred, tydlig markering vore på sin plats. I den offentliga debatten finns nämligen också politiker som Malmös starke man Ilmar Reepalu (S), som gång efter annan slirar i sina uttalanden.

Att minnas händelser som Kristallnatten handlar om att minnas och hedra offren, men också om att påminna: detta händer när majoriteten väljer att titta bort.

Sverige är ett tolerant land, men det räcker inte. Trakasserierna är inte historia. De är tvärtom vardag för minoritetsgrupper i vårt land.

Ida Thulin

Mer läsning

Annons