Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kaos i klassrummet

/
  • Är det svårare att få barn att sitta tyst och arbeta eller lyssna i dag än för 30 år sedan? I så fall beror det knappast på barnen, utan på vuxenvärlden.

Annons

För att stänga ute oljudet har den unga kvinnan stora röda hörselkåpor på sig när hon arbetar. Kåporna gör det visserligen svårt att kommunicera med de andra i rummet, men utan dem blir det omöjligt att koncentrera sig. Konstant buller är vardag. Lösningen är hörselskydd.

Nej, hon jobbar inte på en verkstad med tunga maskiner. Hennes arbetsplats är inte del av svensk tillverkningsindustri. Hon sitter vid en bänk i ett klassrum, har nyligen börjat skolan, och kämpar för fullt med plus, minus och ABC.

Klassrumskaos förekommer inte bara i särskilt utsatta områden. I många alldeles vanliga skolor är det så stökigt att barnen inte kan koncentrera sig.

Som alltid när skolan misslyckas är det elever från hem utan studietradition som drabbas hårdast. När det är så bråkigt i klassrummet att läraren inte har tid att hjälpa eleverna, och eleverna inte har möjlighet att höra sig själva tänka, kommer skolresultaten i hög utsträckning att bli beroende av vilket stöd barnet får hemifrån. Vissa föräldrar kommer att följa upp om barnen når målen, och hjälpa dem när det blir kämpigt. Andra föräldrar saknar den möjligheten, har inte tid, förmåga eller ork.

Det ligger i skolans uppdrag att skapa lika möjligheter. Det ska inte spela roll vad dina föräldrar arbetar med, eller vilken utbildning de har. Men det gör det, naturligtvis. Vissa barn har fler böcker hemma, har föräldrar som fyller fritiden med högläsning eller museibesök. Och det ger fördelar, liksom det faktum att vissa har lättare att lära än andra. Stöd i hemmet ska dock inte vara en förutsättning för att nå kunskapsmålen i skolan.

Klassrumskaoset är inte nytt, även om vissa lärare menar att det blivit värre med åren. Är det svårare att få barn att sitta tyst och arbeta eller lyssna i dag än för 30 år sedan? I så fall beror det knappast på barnen utan på vuxenvärlden.

Utbildningsminister Jan Björklund, FP, har länge talat om vikten av mer klassisk katederundervisning. Läraren ska undervisa, inte bara övervaka eleverna medan de själva sysselsätter sig med läroböcker. Men för att kunna undervisa – berätta och diskutera med klassen – måste läraren först skapa arbetsro.

Det finns ingen enkel lösning. Läraren måste ha auktoritet i klassrummet. Föräldrar till stökiga barn måste samarbeta med skolan. Självklarheter – men desto svårare att omsätta i praktisk handling.

I dagarna börjar ännu en årskull elever i skolor där det krävs hörselskydd för att få arbetsro. Skolresultaten blir naturligtvis därefter – eller snarare: de blir beroende av vilket stöd barnen får på annat håll. Så bidrar klassrumskaoset till barns ojämlika möjligheter.

Ida Thulin, GD

Mer läsning

Annons