Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karens mot korruption

Annons

Att politiker och deras medarbetare kan gå från politiken till anställning i andra branscher är positivt. Möjligheten att locka kompetenta personer att söka politiska ämbeten ökar om de erfarenheter som politiska uppdrag ger kan användas senare. Därför är det egentligen inget konstigt med att en statssekreterare efter avslutat uppdrag går vidare till ett jobb vid ett av Sveriges största företag. Problemen uppstår när det framgår att det är Jonas Hjelm, tidigare statssekreterare vid Försvarsdepartementet, som tar anställning vid Saab, en av departementets viktigaste samarbetspartner.

Det är problematiskt om höga politiker och ämbetsmän kan misstänkas låta påverkas av utsikterna att få ett välbetalt jobb, genom att till exempel gynna en möjlig framtida arbetsgivare vid en upphandling. Röster höjs nu för att en karenstid ska införas, så att höga politiker och ämbetsmän inte ska kunna gå över till företag och organisationer som de har samarbetat med.

Det är en rimlig tanke. Sådana regler finns i många andra länder och har bland annat förordats av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, i en rapport från januari i år.

Karensregler skulle dels förhindra de mest flagranta exemplen på olämpliga sidbyten, dels skicka en signal om vilka överväganden man har att göra som offentlig tjänsteman, i gråzonen mellan lämpligt och olämpligt.

I Sverige är vi ibland lite naiva när det handlar om korruption. Vi tror att vår historia som ett av världens minst korrupta länder gör att vi inte har några problem. Därför saknar vi vissa grundläggande regler som finns i de flesta av världens utvecklade länder för att förhindra korruption inom politiken. Karenstid för höga politiker är en sådan.

Regler om redovisning av partibidrag är en annan. Att täppa till dylika luckor är angeläget för att bevara tilltron till systemet.

David Ekstrand

Mer läsning

Annons