Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Att bli utskällda får politiker stå ut med, men hoten måste ni faktiskt polisanmäla

En av fyra fullmäktigeledamöter i Gästrikland och Norduppland har utsatts för hat på grund av sitt förtroendeuppdrag. Det visar en granskning som Gefle Dagblad och Arbetarbladet gjort.
Vi har hört liknande uppgifter förr så varför händer ingenting, undrar GD:s politiska redaktör Karin Bergkvist i en kommentar.

Annons
Politiker hotas men polisanmäler inte. Det borde de göra, anser GD:s politiska redaktör Karin Bergkvist.

I enkäten har 200 kommunfullmäktigeledamöter i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo, Älvkarleby och Tierp tillfrågats. 24 procent har utsatts för hat i någon form under den nuvarande mandatperioden. Ledamöter har råkat ut för hot, trakasserier, sexuella trakasserier, skadegörelse och våld. Flera berättar om polisanmälningar som inte lett någon vart trots att hoten varit tydliga.

Läs mer: Hat mot en av fyra lokalpolitiker: "De kastade en massa ägg på mitt hus"

Siffrorna i GD/AB-granskningen stämmer väl överens med resultaten i en rikstäckande undersökning som gjordes i höstas.

Även om den sansade tonen är att föredra tillhör det faktiskt det demokratiska samtalet att bli utskälld, att utbyta hårda ord kring en fråga som engagerar.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har kartlagt förekomsten av trakasserier, hot och våld bland landets förtroendevalda. Undersökningen visar att andelen utsatta har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016.

Brå:s siffror visar att endast 19 procent av dem som utsatts har gjort en polisanmälan. Detta eftersom man tror att polisanmälan inte ska leda till något. Enligt Brå är ett relativt vanligt svar också att man tycker att utsattheten tillhör till uppdraget, att det är något man får räkna med.

Politiker liksom andra opinionsbildare som sticker ut hakan och torgför sina åsikter måste räkna med mothugg. Även om den sansade tonen är att föredra tillhör det faktiskt det demokratiska samtalet att bli utskälld, att utbyta hårda ord kring en fråga som engagerar.

Läs mer: Karin Bergkvist: Demokratin tar stryk när hat och hot tar över

Det borde inte vara så svårt att vet var gränsen går egentligen. Men ändå är det så många som inte klarar av det. Ilskan över politiskt fattade beslut förvandlas alltför ofta till ren förföljelse av enskilda personer. Tonläget i den offentliga debatten idag blir alltför ofta högt och uppskruvat, rent av aggressivt och hotfullt. 

Vi har ett gemensamt ansvar att tänka oss för vilket tonläge vi har och att påminna varandra när hetsiga debatter går över gränsen. När valrörelsen drar igång kan vi bara hoppas att alla kommer ihåg det.

När det gäller rena hot ska de dock förstås polisanmälas. Att så många förtroendevalda känner att det är lönlöst att göra det och därför avstår är ett rejält underbetyg till rättssamhället.

Mer läsning

Annons