Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kostsam återvändsgränd

Att äldreomsorgen inte ser likadan ut över hela Sverige torde inte få många att lyfta på ögonbrynen.

Annons

Men hur den skiljer sig åt har alltid varit svårt att säga, eftersom det har saknats jämförande information. Dessutom styrdes verksamheten länge genom statliga bidrag utan hänsyn till kvaliteten.

I en pågående satsning byggs nu två register upp – Svenska Palliativregistret och Senior Alert, som ska kunna användas till öppna jämförelser i hela Sverige. I bästa fall fylls en kunskapslucka, i värsta fall ökar bara kostnaderna.

Verksamheter har lätt att fastna i gamla hjulspår. ”Vi har alltid gjort så” är dock ett argument som ignorerar medborgarnas behov, och leder till ineffektiva organisationer.

En förändring var nödvändig. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen ingick i februari 2010 en treårig överenskommelse om prestationsbaserade statsbidrag till insatser för äldre.

Tanken bakom de nya resultatbaserade statsbidragen har varit att relativt små medel ska ge en stor stimulanseffekt. Enligt rapporten Tänk efter före, som Statskontoret publicerade i september i år, är det dock svårt att veta vilka effekterna blir.

I tisdags gav Statskontoret ut en delrapport som utvärderade det arbetet som skett hittills. Där framgår tyvärr en del brister. Till exempel är det oklart hur privata vårdbolag ska behandlas i satsningen. Dessutom är aktiviteten i registren låg. Inrapporterade uppgifter behöver dessutom kunna bekräftas av en oberoende part.

Utan tillförlitlig information blir det oklart hur mycket vårdgivarna ska få av ersättning. En lösning kan vara att koppla ersättningen till användandet.

Nästan alla ogillar att fylla i långa, detaljerade blanketter.

Men oavsett om det är till Skatteverket, Försäkringskassan eller någon annan myndighet så vet man att det är viktigt att vara noggrann. Blir något fel, kan konsekvenserna bli allvarliga. Gör rätt från början, är det tråkiga rådet man brukar få. Samma problem finns med de prestationsbaserade ersättningarna eftersom regelverken ofta är både omfattande och komplicerade. Statskontoret varnar för att de administrativa kostnaderna kan bli höga när organisationerna måste anpassa sig för att överleva

Den nämnda överenskommelsen är dessutom alltför otydlig i vad som efterfrågas för att erbjuda en tydlig manual.

Överenskommelser mellan en organisation som SKL och staten är inte bindande. Därför riskerar styreffekten att utebli. Samordning mellan myndigheter, kommuner, landsting, län och stat har blivit allt vanligare.

Det finns lite forskning på området, och värt att komma ihåg är att styrning kräver kommunikation som i sin tur kostar pengar.

Att processer som inte leder någonvart kostar skattemedel är en risk som sällan kommuniceras. Återvändsgränder kan dock bli ytterst kostsamma.

Ivar Arpi, GD

Mer läsning

Annons