Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krisen gör inte halt vid Sveriges gräns

Europeiska centralbanken erbjöd i går ettåriga krislån till banker i eurozonen. 181 banker nappade, och lånade sammanlagt 57 miljarder euro – ungefär 6 254 595 000 svenska kronor.

Annons

Parallellt med nödlånen köper ECB obligationer för att lätta på trycket mot de mest krisdrabbade euroländerna.

Om euron fallerar faller Europa, förkunnade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i går.

Nu måste eurozonens ledare fortsätta pytsa in pengar i krisfonden EFSF, argumenterade hon – och fick bifall från 503 av 620 ledamöter i den tyska förbundsdagen.

Och från Bryssel rapporterades i går eftermiddag att Greklands skulder ska skrivas ner med 50 procent.

I skrivande stund har inga beslut fattats, men kommissionens talesman Olivier Bally sa på en pressträff att det var nödvändigt att få till en överenskommelse i går kväll.

Statsminister Fredrik Reinfeldt vill inte lägga svenska skattepengar på nödlån till Grekland utan menar att euroländerna måste finansiera krishanteringen.

Det är en vällovlig ambition – men samtidigt måste vi i Sverige vara medvetna om att krisen inte stannar vid gränsen. Svenska företag är beroende av import och export.

Svenska hushåll är byggstenar i en global marknad, av kläder, möbler och mat.

Svenska banker, och därmed svenska bolån, påverkas i stor utsträckning av den europeiska utvecklingen.

Rätt använd kan en svensk skattekrona i dag spara många kronor på sikt. Men spelet är högt, riskerna många.

2008 höll regeringen hårt i pengarna, trots hård kritik från Socialdemokraterna.

I dag står Sverige betydligt starkare än andra EU-länder.

Läxan är tydlig: varje utgift bör vägas mot de långsiktiga vinsterna.

Ida Thulin

Mer läsning

Annons