Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvoterade herrklubbar?

/

Annons

Svenska börsbolag använder inte hela landets begåvningsreserv.

Fyra av tio börsbolag saknar helt kvinnor i sina ledningsgrupper, visar en undersökning från stiftelsen Albright som presenterades för några månader sedan. Stiftelsen arbetar för att öka antalet kvinnliga ledare i svenskt näringsliv. (Albright fokuserar klokt nog på just företagsledningarna istället för bara på styrelserna där vi sedan länge vet att andelen kvinnor är blygsam).

Det borde ju ligga i bolagens intresse att ta in människor med olika utbildning, kompetens och social bakgrund i sina styrelser och ledningsgrupper och det borde vara självklart att välja mellan alla kompetenta personer. Men det gör de uppenbarligen inte eftersom det främsta kriteriet för att ta plats i bolagstoppen är att ha rätt kön.

Snedfördelningen av den ekonomiska makten är ett stort samhällsproblem men tyvärr fastnar diskussionen om underrepresentationen av kvinnor i vänsterns slentrianmässiga lösning: kvotering.

”Det är en moralisk fråga”, säger Socialdemokraternas partiledare när han på fredagen presenterade partiets förslag om att lagstifta om kvotering i bolagsstyrelser. Det kön som är underrepresenterat i styrelsen ska ges 40 procent av platserna, enligt den modell Löfven förespråkar. Han påpekar dock att lagstiftning blir aktuellt om bolagsstyrelserna inte självmant utnämner fler kvinnor.

Det finns all anledning att känna frustration över de börsnoterade herrklubbarna, men det finns ändå många argument mot kvotering.

Börsbolagen måste självklart ha självbestämmande, styrelsernas ledningsgrupper är en fråga för ägarna och inte för politiker. Kvotering kan också bli en björntjänst för kvinnorna för hur kul kan det vara att ständigt bli misstänkt för att vara kvoterad?

Kvotering riskerar dessutom att bli en på pappret-lösning istället för att ta i tu med frågan på djupet.

Satsningar för att motverka könsbundna val av utbildningar, kämpa för ett jämnare uttag av föräldraledighet och – inte minst – rejält stöd till kvinnligt företagade är bara några exempel på åtgärder som skulle kunna vara verkningsfulla för att öka kvinnors inflytande.

Det är stor kvinnodominans inom (den för vänstern så förhatliga) privata vårdsektorn liksom tjänstesektorn. Att utveckla det kvinnliga företagandet inom dessa branscher skulle på sikt ge fler kvinnor på höga positioner. Men vänstern är självklart inte intresserat av detta utan vill istället kvotera kvinnor till de ”finare”, mansdominerade branscherna.

Underrepresentationen av kvinnor inom den ekonomiska toppen är resultatet av samhällsstukturer som kräver stora samhälleliga satsningar.

De går inte lösa med en quick-fix i form av kvotering.

Mer läsning

Annons