Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liv och död

Annons

Läkarprogrammet är en eftertraktad utbildning. Det finns långt fler sökande än platser. Ska då personer som begått så allvarliga brott att de inte kommer att kunna arbeta som läkare få gå den utbildningen?

Frågan är aktuell eftersom Socialstyrelsen dragit in möjligheten för landstingen att anställa en läkarstudent i Lund som har dömts för våldtäkt mot barn. I samband med det gjorde myndigheten också klart att det inte finns ”några som helst förutsättningar” för den läkarstudent i Uppsala som begick ett nazistiskt motiverat mord för tio år sedan att verka som läkare.

Ett av förslagen i patientsäkerhetsutredningen som presenterade sitt betänkande i december är att Socialstyrelsen ska kunna kontrollera blivande läkares belastningsregister innan de ger ut legitimationer.

Nu vill högskoleminister Lars Leijonborg utreda om den möjligheten ska finnas redan vid antagning till en utbildning, eller när en avstängning övervägs. En sådan översyn är motiverad eftersom dagens regelverk är otydligt.

Den morddömde Uppsalastudenten väckte uppmärksamhet redan 2007 när han började läsa vid Karolinska institutet. Han stängdes av, formellt på grund av förfalskade betyg. Men nu har han läst upp dem och ställer därmed frågan på sin spets.

En person som avtjänat sitt straff ska få en ny chans. Men rättigheten är inte total. I det aktuella fallet kommer den i konflikt med den medicinska etiken och då måste den senare ges företräde Eftersom läkarstudenter har patientkontakt redan under utbildningen är det inte rimligt att en person som på goda grunder kan skada förtroendet för sjukvården ska ha en studieplats som ändå inte leder till arbete.

Mer läsning

Annons