Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med ena foten i finrummet

/
  • Eu är trots krisen alltjämt attraktivt för många länder. Island, Makedoinien, Montenegro, Serbien och Turkiet är erkända som kandatländer. Bosnien, Albanien och Kosovi vill också bli medlemmar.

EU-utvidgningen – finns den fortfarande? Vem skulle vilja gå med i en union som verkar vara på randen till kollaps?

Annons

Ganska många, är svaret. Kroatien kommer att gå med i EU den 1 juli 2013. Island, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet är erkända som kandidatländer, och Bosnien, Albanien och Kosovo vill också bli medlemmar.

När ministerrådet förrförra veckan beslöt att öppna förhandlingar om medlemskap med Montenegro satte sig Sverige på tvären, för ovanlighetens skull. Den svenska regeringen har alltid, oavsett politisk färg, tillhört de mest pådrivande för utvidgning

Men det var inga principiella hinder som låg bakom regeringens invändningar. Snarare berodde det på att Sverige anser att det finns brister i de montenegrinska myndigheternas arbete mot korruption och organiserad brottslighet.

Att andra EU-länder ändå gav grönt ljus till Montenegro kan tolkas som att EU var i behov av det prestigevärde en fortsatt utvidgning innebär.

När EU utvidgades 2004 och 2007 hoppades de nya medlemsstaterna på ekonomisk utveckling genom tillgång till den inre marknaden och till EU:s strukturfonder. Det gjorde att EU kunde ställa höga krav på länderna att ta steget fullt ut till att bli moderna, demokratiska rättsstater.

De ekonomiska vinsterna med ett EU-medlemskap är fortfarande betydande, men frågan är om inte ett EU-medlemskap har tappat något av den lyster det hade för tio år sedan. Redan innan eurokrisen började hade stödet för EU-medlemskap minskat i både Turkiet och Makedonien, enligt Eurobarometer.

De djärva visioner som fanns vid 2004 års utvidgning, att unionen i framtiden skulle utvidgas till områden som Ukraina, Ryssland och Nordafrika, har ersatts av en nyktrare syn på verkligheten.

Inte ens Turkiet, som man hade hoppats skulle vara på god väg mot medlemskap vid det här laget, är närmare nu än för åtta år sedan

Därmed har den verkligt svåra europeiska debatten – att avgöra var Europas gränser går, geografiskt, ekonomiskt och kulturellt – tystnat, i takt med att den har blivit mindre politiskt aktuell.

Utvidgningen av EU till forna Jugoslavien innehåller svårlösta problem, men de handlar mer om konvergenskriterier än om identitet.

Kanske är det därför den pågående utvidgningen inte möter något starkare motstånd i EU-ländernas huvudstäder, eurokrisen till trots.

Samtidigt är inte utvidgningen utan betydelse. EU är en viktig faktor bakom en av de längsta fredsperioderna i Västeuropas historia. där såren efter inbördeskriget ännu bränner.

Att dessa länder går med i EU kan tjäna som en garanti för att krigets fasor inte kommer att upprepas igen. Bara det är skäl nog att arbeta för fortsatt utvidgning.

David Ekstrand, GD

Mer läsning

Annons