Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med hopp om insikt

Natten till fredagen väcktes Sandvikenborna av en så kallad VMA-signal (viktigt meddelande till allmänheten). Det var räddningstjänsten som i samråd med Sandviks kemikalieexperter beslutade att gå ut och varna allmänheten för den storbrand som rasade där.

Annons

Branden bröt i förrgår kväll ut i Sandviks trådtillverkning. Det var en kemisk reaktion med lut som låg bakom branden, som snabbt spred sig till trätaket.

För vissa (åtminstone av en del kommentarer på nätet att döma) kan det tyckas vara överdrivet att hesa Fredrik vrålar ut en varning för en brand som när man vaknar inte verkar vara så farlig. En del sura Gävlebor kunde också konstatera att varningssignalen ljöd även där. Det visade sig vara ett misstag, men kanske var det, som SOS Alarm också påpekar för GD, ett misstag som faktiskt visade sig vara rätt bra. Många Gävlebor jobbar ju på Sandvik eller går i skolan på orten. Samarbetet mellan räddningstjänsten och experterna känns betryggande och varningssignaler är ju faktiskt till för att just varna!

Stora bränder är skrämmande och traumatiserande. Tack och lov blev ingen människa fysiskt skadad i samband med branden, men många undrar förstås vad som hänt. Det är viktigt att brandorsaken utreds och att de anställda och allmänheten får information.

Samtliga stationer inom Gästrike Räddningstjänst var inkopplade vid branden på Sandvik liksom Sandviks och Korsnäs räddningstjänster. Fullt pådrag alltså, precis som man kan vänta sig.

Frågan är om beredskapen är lika bra överallt.

I såväl Tierp som Östhammar vill de styrande göra om räddningstjänsten i Norduppland till deltidsstyrkor, med mindre utbildade brandmän med längre inställelsetider. Inom detta område ligger flera stora industrier – Sandvik i Gimo, Karlit i Karlholm, bruket i Söderfors, Dannemora gruva och kärnkraftverket i Forsmark – där olyckan kan vara framme och där de som bor runt omkring i allra högsta grad kan påverkas. Även i Gästrikland förs diskussioner om resurserna till räddningstjänsten.

Kanske kan storbranden på Sandvik ge en del insikter.

Och apropå insikter, eller rättare sagt bristen på desamma: Min ledare i gårdagens tidning om behovet av hospice – ett ämne jag återkommit till flera gånger på den här sidan – gjorde att landstingsråden Hanna-Karin Linck, C, och Tommy Berger, S reagerade.

Jodå, de tycker det är superduperviktigt med bra palliativ vård, så det så. Det kan man läsa på debattsidan här intill, men något löfte om hospice aktar de sig förstås noga för att ge.

Frågan om hur den palliativa vården ska drivas lever i allra högsta grad i landstinget Gävleborgs hälso- och sjukvårdsutskott, hävdar de och radar upp tjusiga formuleringar om hur komplext det är att bedriva palliativ vård och hur det behövs en samsyn och ett nära samarbete med kommunerna.

Processen måste få ta den tid som krävs, skriver de. ”Annat vore ansvarslöst”.

Det är över ett år sedan som en samlad specialistkår i landstinget slog larm om bristen på hospiceplatser. Men landstingsledningen vill ha mer tid – det enda som de cancersjuka inte har.

Mer läsning

Annons