Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Myndighetssverige bantar

/

Annons

Den svenska myndighetsstrukturen är en snårig historia. Vad som är en myndighetsuppgift är ytterst en fråga för politiska avgöranden, och i ett land som manövrerats av socialdemokrater under evinnerlig tid är framväxten av en omfångsrik statsförvaltning en naturlig följd. Det är ingen hemlighet att den socialdemokratiska tilltron till vad politiker kan åstadkomma är stor. Inställningen – ”allt är politik” – har skapat en tät flora av myndigheter vars uppgift är att tillrättalägga medborgarnas vardag.

Och visst behövs myndigheter. De är nödvändiga förvaltningsinstrument för att genomföra de av riksdagen och regeringen fattade besluten. Därmed inte sagt att alla är effektiva, ändamålsenliga, kostnadsmässigt försvarbara eller ens nödvändiga anno 2008.

Kommer exempelvis någon att sörja Stängselnämnden, som endast hade ett ärende på sitt bord under sina 33 år? Eller Nationellt centrum för flexibelt lärande? Verket för förvaltningsutveckling? Saknaden efter dessa av alliansregeringen avvecklade myndigheter är troligen minimal.

Regeringen gick till val på att banta myndighetssverige och hittills har antalet reducerats med 60 stycken. 2009 beräknas antalet statliga myndigheter vara 400. Adderar man de cirka 600 organ som har uppgifter inom ramen för det statliga åtagandet så framgår det att någon överhängande risk för anorexia knappast råder.

För att reducera såväl antalet som förvaltningskostnaderna gav regeringen Förvaltningskommittén i uppgift att skapa en mer överskådlig struktur, öka effektivitet och förbättra medborgarnas insyn. Slutbetänkandet rymmer en rad positiva förslag. Dels rekommenderas att nybildade myndigheter ges ett tidsbegränsat mandat som först efter oberoende verksamhetsutvärdering tilldelas ordinarie status. Det signalerar respekt för skattebetalarnas pengar eftersom etableringen per definition inte löser några problem. Verksamheter som inte fyller sitt syfte ska inte tillåtas existera av symboliska skäl. Eller arbetsmarknadspolitiska.

Kommittén föreslår även att myndigheter förbjuds sälja varor och tjänster på konkurrensutsatta marknader. Utmärkt! 2007 sålde myndigheter produkter för 25 miljarder kronor på den konkurrensutsatta marknaden. Det är ett snedvridande otyg som måste förbjudas ögonaböj, delvis genom utmätningsrätt för det privata näringslivet och i samma veva borde även osund konkurrens från kommuner och landsting förbjudas.

Andra positiva förslag är effektivare tillsyn samt en ökad medborgarinriktning. Många myndigheter har utvecklat osunda översittarkulturer och slentrianmässiga rutiner som tyder på att tjänstemännen förträngt att de arbetar på medborgarnas uppdrag. Sådant måste bort. Ingen myndighet är ett självuppfyllande ändamål.

En fortsatt myndighetsöversyn för att eliminera ineffektivt dubbelarbete är absolut nödvändig. Varför skulle inte statliga myndigheter kunna ha gemensamma administrativa lösningar och slimmade lokalkostnader?

Även om förvaltningsreformer inte belönas med folkets jubelrop så är det här en av regeringens mest lovvärda ambitioner. Nu återstår att se om modet finns att gå i närkamp med alla byråkrater vars kårandra och maktambitioner hindrar effektiv användning av skattemedlen.

GD 18 DECEMBER 2008

Mer läsning

Annons