Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nånannanismen

/
  • Lider vi svenskar av nånannanism: någon måste ta ett samhällsansvar, men denna någon är inte jag. Samtidigt är svenskar i ovanligt hög utsträckning engagerade i föreningar, som idrottsklubbar, på vår fritid. Det är väl också samhällsengagemang?

Annons

För fjärde året i rad har konsultföretaget Preera i samarbete med Skandia och Volvo IT mätt svenskarnas värderingar. Resultatet, Sverigestudien 2012, är intressant läsning, som bitvis stör den gängse bilden av Sverige.

1000 personer har blivit ombedda att lista de tio ord som mest kännetecknar hur de själva, deras arbetsplats och Sverige ser ut idag, samt hur de skulle vilja att deras arbetsplats och Sverige såg ut.

Det finns tydliga skillnader mellan hur svenskarna ser på samhället idag och hur vi önskar att det såg ut. Tre av de fyra begrepp som de svarande oftast väljer för att beskriva samhället idag är arbetslöshet, byråkrati och osäkerhet om framtiden. Det man önskar är istället arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och ansvar för kommande generationer.

Man ska naturligtvis vara försiktig med att tolka de här resultaten. Att arbetstillfällen är nummer ett, medan demokratiska processer bara kommer på femte plats, ska framför allt tolkas som att vi väljer att lyfta fram arbetslöshet som ett dagsaktuellt problem. Våra demokratiska landvinningar tar vi för givna och sätter i bakgrunden. Det betyder inte att vi inte tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en demokrati.

Ett annat resultat är att samhällsengagemang inte är något som kännetecknar oss eller våra arbetsplatser. Det begreppet hamnar långt ner på listan.

Rapportförfattarna tolkar det som att vi lider av nånannanism: någon måste ta ett samhällsansvar, men denna någon är inte jag. Samtidigt visar undersökningar att svenskar i ovanligt hög utsträckning engagerar sig i föreningar på sin fritid. Möjligen betraktar inte vi svenskar vårt engagemang i idrottsföreningar, församlingsliv eller bostadsrättsföreningar som just samhällsengagemang. Eller möjligen faller sådant engagemang under det bredare begreppet ansvar, som vi sätter högt upp.

Men kanske kan man i nånannanismen också se en koppling till det som Ronald Inglehart och Chris Welzel funnit, nämligen att svenskar i extremt hög grad är fokuserade på individuellt självförverkligande hellre än gruppens överlevnad.

Sverigestudiens resultat bör tas med en nypa salt, och den ger knappast svar på alla frågor. Men den kan få oss att fundera över vilka värden som bör styra oss och vår omgivning, vilket är gott nog.

David Ekstrand, GD

Mer läsning

Annons