Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nedslående om hemlösa

/
  • Även om någon lyckas värka fram en plan mot hemlöshet i Gävle, kommer den verkligen att leda till något?

Annons

Det har blivit kallt ute. Vintern har anlänt ordentligt till sist och kallare ska det bli de närmaste dagarna. För de flesta av oss handlar kylan om att man tvingas ta på sig ett extra lager kläder, att komma ihåg att sätta i kupévärmaren när vi ska ut och köra bil eller att offra några kronor på att öka farten på elementen. För andra handlar kylan om betydligt mer basala saker än så, som att överhuvudtaget ha tak över huvudet.

Andelen rena uteliggare har förvisso minskat i Sverige men de finns! Och de som definieras som hemlösa blir allt fler. Och hur nära är inte många av dem att istället för att sova på mammas eller kompisens soffa, hamnar på ett liggunderlag i en trappuppgång?

Inom termen hemlös ryms många grupper och en brokig skara människor. Definitionsmässigt menas med hemlös människor som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden – som tvingas till tillfälliga boendelösningar. Enligt Socialstyrelsen (siffror från maj förra året) är 34 000 personer hemlösa i Sverige och runt 300 personer saknar helt bostad.

I Gävle var antalet hemlösa 588 personer i maj 2011. Av de 588 var 15 akut hemlösa. Idag är antalet uteliggare i Gävle en handfull, berättar man på Ria. Samtliga har en akut lösning. De bor på hotell, en lösning som Ria har kunnat ordna tack vare den insamlingsgala som hölls för en tid sedan. Men många tror att det finns ett mörkertal.

För den som blivit hemlös på grund av skulder och obetalda hyror är det hopplöst att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden igen. Trösklarna är skyhöga, bostadsbolagen (inte ens allmännyttan) visar någon pardon. Om det vittnar inte minst det faktum att barn inte ska vräkas, men ändå händer det skandalöst nog överallt i landet. Även här i Gävle.

Det finns en nationell strategi mot hemlöshet, initierad av regeringen 2007. Men Socialstyrelsens utvärdering av strategin är nedslående. Resultaten har främst beskrivits i termer av kunskapsuppbyggande verksamhet eller ökad dialog mellan myndigheter. De konkreta resultaten för de hemlösa har uteblivit visar Stockholms stadsmissions rapport Hemlös 2011 som presenterades för några månader sedan.

Även på lokal nivå har man jobbat med frågan. Gävle kommuns ”Plan mot hemlöshet” – som initierades för snart två år sedan – ligger och skramlar i beredningssvängen, någonstans mellan berörda nämnder och kommunfullmäktige. Roland Ericsson, oppositionsråd för Centerpartiet i Gävle, har nu ställt en fråga till fullmäktige om var ärendet ligger och när den kan komma upp i kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut. Det är en befogad fråga, men även om någon lyckas värka fram en plan mot hemlöshet i Gävle, kommer den verkligen att leda till något?

När frågan ställs tycker alla människor väldigt synd om människor som saknar ett eget hem. Men det betyder inte att frågan prioriteras. När svenskarna ska ranka de viktigaste politiska frågan kommer hemlösheten inte med på några topplistor och därmed hamnar den heller inte högt upp på politikernas agendor.

Men för att lösa hemlösheten krävs fortsatta envisa insatser på flera plan. Den som saknar ett eget hem har ofta komplex problematik i bagaget. Men det skulle också vara välbehövligt med en rejäl dos politiskt mod. Den modell som kallats för ”bostad direkt”, har prövats i mindre skala. Den innebär att man först får ett kontrakt på en egen lägenhet, därefter påbörjas övriga åtgärder för att få människan på fötter igen, som till exempel avgiftning. Satsningen bygger på en idé att den som är hemlös behöver börja med att få en bostad för att därefter klara av att ta itu med sina andra problem.

Det borde vara värt att testa, för vad det än är man gör idag så verkar det ju inte fungera.

Mer läsning

Annons