Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omöjligt att sitta kvar

/

Annons

I dag fortsätter Socialdemokraternas verkställande utskotts möte. I går gav partiet besked om att inga besked skulle ges i går kväll.

Men allt annat än att ett besked ges om att Håkan Juholt avgår vore, som läget nu utvecklats till, vansinne.

Det finns fem anledningar till att Juholt inte klarat sin uppgift.

1. Hanteringen av partiets falanger. Det är en grundregel att en partiledare som valts i en strid snarast måste ena partiet. Det kan bara ske genom att ge den förlorande sidan ett betydande deltagande i partiets ledning.

Tvärtemot denna visdom valde Juholt att närmast hämnas på sina medtävlare om partiledarskapet. Ut från ledande poster sparkades sådana som Thomas Östros, Sven-Erik Österberg, Ylva Johansson, med flera. Mikael Damberg, som var närmast att bli partiledare om inte Juholt blivit, troddes bli utsedd till ekonomisk talesperson, men har inte haft någon framträdande roll.

2. Förskingrandet av partiets begåvningskapital. Om Juholts medtävlare och personerna i hans motståndarfalang varit svaga hade det ändå varit dumt att bara fösa bort dem. Men nu råkade det vara fråga om partiets allra dugligaste politiker, med erfarenhet från tunga statsrådsposter.

Det tydligaste exemplet är att den före detta näringsministern, utbildningsministern och skatteministern Thomas Östros, fil lic i nationalekonomi, inte dög som ekonomisk talesperson. I stället mönstrades en ”ekonomiskt intresserad” brevbärare, Tommy Waidelich, att möta Anders Borg i de ekonomiska debatterna.

3. Mycket snack, lite verkstad. Retorik är Håkan Juholts starka sida. Hans insatser i riksdagens partiledardebatter vittnar om potential att faktiskt kunna vinna valdebatter mot Fredrik Reinfeldt 2014.

Inledningsvis lanserade Juholt ett par riktigt bra oneliners, ”social demokrati” och ”sociala investeringar”, som väckte nyfikenhet.

Men något innehåll levererades inte. I stället blev ”det-kommer-vi-att-återkomma-till” ett evigt mantra, och det gällde inga småsaker utan hela politikens inriktning och partiets budgetalternativ. Till sist var förstås en sådan tvungen att läggas fram, och bara några dagar före deadline kom ett förslag som enligt riksdagsgruppledaren Carina Moberg inte höll måttet. Juholt medgav att avsnitten låg ”lite huller om buller”.

4. Dubbla budskap. De politiska svängarna har varit så många att man inte längre kan lita på att Juholt nästa dag står för det han sagt dagen innan. Från Libyeninsatsen, där plötsligt fartyg skulle skickas i stället för flyg (en befängd tanke), men sedan åter flyg, till Juholts senaste (sista?) fadäs: Mindre än 45 timmar förflöt mellan att Juholt fördömde det brittiska beslutet att inte ingå i europakten och att samma utanförskap plötsligt var det bästa för Sverige.

Juholt har fört en eldfängd vänsterretorik och har inte dragit sig för att strunta i att hans parti faktiskt är för valfrihet och privata alternativ i välfärden. Men samtidigt har ju förekommit uppgifter om att Juholt i S-budgeten inte ville höja a-kassan, också det stridande mot ett kongressbeslut, för att inte framstå som ett bidragsparti. VU beslutade i går kväll förvisso att tro på Juholts version, men frågan är om andra gör det.

5. Livlig fantasi. Först var det fackförbunden som Juholt sa sig ha talat med om pensionsfrågan. Men några sådana samtal hade inte ägt rum, enligt dessa. Sedan hade han varit med och smugglat in en gammal tryckpress till oppositionsrörelsen i Polen. Nix, sa hans tidigare chef på tidningen Östran där Juholt jobbade på 1980-talet.

Oklart var det till en början också vilket bostadsförhållande Juholt egentligen hade med sin partner; särbo, sambo, eller – kulbo?

Detta om hans samliv klarlades sedan i och med avslöjandet om Juholts felaktiga hyresbidragsansökningar. Pengar visade ju sig även gå till ”kulbon”.

Fram till detta låg Socialdemokraternas opinionssiffror trendmässigt över valresultatet. Partifolk och väljare tolererade de politiska klanterierna och hoppades väl att han skulle växa ifrån dem. Men nu uppdagades ett tillkortakommande även på det privatmoraliska planet.

Möjligen kunde förlåt-turnén och julsemestern fått den avsedda effekten att lägga hyresbidragsaffären till handlingarna, och Juholt kunde göra en politisk comeback på Folk och Försvars konferens i Sälen.

I stället skedde motsatsen.

Mer läsning

Annons