Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Orimligt med frivillig vård

/
  • Dömda rattfyllerister får själva avgöra om de behöver vård mot sitt missbruk eller inte. Det borde inte vara upp till dem att bestämma.

Annons

Det åker runt massor av fyllon på våra vägar. Varje dag, dygnet runt. För ett par år sedan togs drygt 31 000 förare, misstänkta för att ha kört berusade eller påverkade av droger. Men antalet som faktiskt stoppas är grovt missvisande, de allra flesta kommer undan. Enligt Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, görs det 15 000-20 000 rattfyllerikörningar i Sverige varje dag. Varje gång en människa dricker eller tar droger och sätter sig bakom ratten har de i praktiken skaffat sig ett farligt vapen som de kör runt bland alla andra med.

Varje år skadas mer än 1000 människor i rattfyllerirelaterade olyckor. 125 dödas.

I Sverige är det absolut inte socialt accepterat att dricka och köra, till skillnad från hur det är i många andra länder runt om i världen kan man inte i Sverige ta en öl på puben för att sedan köra hem.

Ändå görs det så oändligt många fyllekörningar varje dag.

Hur går det ihop?

Alkoholkonsumtionen har ökat drastiskt i Sverige sedan slutet av 1980-talet. Alkohol ses som ett självklart inslag i alla möjliga sammanhang. Vid allt från sportevenemang till rockfestivaler. Den ökade konsumtionen får förstås konsekvenser. Forskning vid Stockholms universitet visar att om alkoholkonsumtionen i landet ökar med en procent, ökar rattfylleriet med 0,6 procent. Det finns med andra ord stora vinster att göra att försöka stoppa utvecklingen med ökande konsumtion. De flesta som kör påverkade har missbruksproblem och behöver få hjälp.

Samhällets agerande vad gäller rattfylleri är dock ofta alldeles för blekt. Alltför ofta hör man talas om människor som åker dit för rattfylleri gång på gång utan att få fängelse och utan att få vård.

Tragedin i söndags, då en ettårig flicka i Småland dödades av ett rattfyllo, vittnar om detta. Förövaren var en 38-årig vanemässig rattfyllerist.

Nu har han häktats, på sannolika skäl misstänkt för grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri. Han har erkänt att han kört på och dödat flickan, men förnekar att hans brott ska vara grova.

38-åringen har 15 avsnitt i straffregistret, han är bland annat dömd för grova rattfyllor, stölder, narkotikabrott och vapenbrott, skriver Aftonbladet. Ändå fick han möjlighet att köra full igen. Den här gången med katastrofal utgång.

Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitiske talesperson, har med anledning av söndagens händelse skrivit en debattartikel där han pekar på åtgärder som behöver göras på trafiksäkerhetsområdet. Bland annat vill han att återfallsbrott ska ge skarpare påföljd än idag. Personer som begår rattfylleribrott upprepade gånger ska inte komma undan med samhällstjänst eller böter. Det behövs fängelse, övervakning med fotboja och obligatoriska behandlingsprogram mot missbruket.

Det är en viktig fråga som Johan Pehrson tar upp. I dag är vård mot missbruk för dömda rattfyllerister frivilligt. Det är fullständigt orimligt. Har man satt sig bakom ratten full har man faktiskt avsagt sig rätten att själv bedöma om man behöver hjälp eller inte.

Karin Bergkvist, GD

Mer läsning

Annons