Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pisa-julklappen: Kunskapen ökar men klyftorna växer

Inte är det avgörandets ögonblick för svensk skola den 6 december när senaste Pisa-resultatet presenteras.

Annons

Skolverkets generaldirektör Mikael Halápi  redovisar Pisa-rapporten under en pressträff hos Skolverket i Stockholm.

Däremot avgör kanske resultatet vissa skolpolitikers framtid. Och det är sannerligen inte samma sak.

Det gick en lättnadens suck över hela skolsverige på tisdagsförmiddagen. En Pisa-julklapp levererades av Skolverket som fick både Jan Björklund (L) tidigare skolminister och Gustav Fridolin (MP), nuvarande utbildningsminister att samstämmigt sjunga en lovsång till landets lärare.

Pisas kunskapsmätning 2015 visar förbättrade resultat i såväl matematik, naturvetenskap som läsförståelse. I det senare ämnet till och med över övriga OECD-länders genomsnitt.Och man kan förstå den vikarierande generaldirektören för Skolverket, Mikael Halápis något dramatiska inledning på sin presentation. Som nation har vi ju knappt hämtat oss från den Pisa-chock som åren 2009-2012 innebar i kunskapstapp.

Över 5000 15-åringar har genomgått proven och sammanfattningsvis kan tydliga resultatförbättringar konstateras i alla tre ämnena. "Eleverna och lärarna ska vara stolta" summerade Halápi.

Läs också: Lägg ner vapnen i skoldebatten

Redan förra veckan såg vi en ljusning i den globala kunskapsmätningen Timss, att svenska grundskoleelever har blivit bättre på matte och naturvetenskap. Då tillskrevs Alliansregeringens mattelyft viss effekt. Även om det satt hårt inne. Det var inte heller riktigt läge att dra för stora växlar på den mätningen då den avgörande Pisa-mätningen väntade.

Vi skulle inte vara så fixerade vid internationella kunskapsmätningar om det inte vore för att vi tidigare alltid slagit oss för bröstet som kunskapsnation, medan mätningarna i en lång följd av år visat det diametralt motsatta.

De sjunkande skolresultaten har blivit ett politiskt slagträ där sittande regering och opposition tävlat om vem som kan slå hårdast och leta upp reformer som framställts som helt avgörande för de försämrade resultaten.

Antingen har det varit Göran Perssons (S) fel som kommunaliserade skolan, eller Jan Björklunds (L) fel som tillät friskolereformen. Nu är det väl Gustav Fridolins (MP) misstag att gå ut och lova att han skulle fixa den svenska skolan på 100 dagar. De har alla varit mindre benägna att använda erfarenheten till att dra någon slutsats om vad som inte varit bra, vad som varit bra och bör utvecklas och framför allt vad man politiskt kan enas om för få till en bred politisk överenskommelse om skolan.

Mattelyft och läslyft i alla ära, men krismedvetenheten som kanske omfattar hela samhället, från föräldrar till politiker, är förmodligen också en förklaring.

Vad som däremot är bekymmersamt, och som verkligen är en fråga för politiken, är att likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. En trend som noterats ända sedan 2009.

Elevens socioekonomiska bakgrund har fått ökad betydelse och den socioekonomiska sammansättningen på skolan påverkar också elevernas resultat. Pisa-mätningen visar en ökad skillnad mellan hög- respektive lågpresterande elever.

För 15 år sedan hade Sverige en av världens mest likvärdiga skolor.Bäst att föregå – förra årets flyktingkris påverkar inte den senaste Pisa-mätningen, då de nyanlända barnen inte ingår.

Generaldirektören är en försiktig general. Mätningen visar ett trendbrott, inte en uppåtgående trend. Det vet vi först 2018. Däremot är det bara upp till kommuner och friskolor att jobba vidare nu.Och lärare och elever kan gå på jullov och känna att de är på rätt väg.

Mer läsning

Annons