Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiker ska inte leka domare

/
  • Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, anser att sverigedemokratiska nämndemän riskerar att undergräva förtroendet för landets migrationsdomstolar.

Annons

Det är inget nytt att nämndemannasystemet har spelat ut sin roll. Det som aktualiserat frågan denna gång adderar bara ytterligare skäl.

Sverigedemokraternas valframgång får effekter på fler håll än i de politiska församlingarna. Partiet får även fler nämndemän, bland annat i Sveriges fyra migrationsdomstolar. Man kan med fog misstänka att SD:s nämndemän har en knappt ens hjälpligt dold agenda att politisera snarare än att tolka juridiken.

För vad kan vara viktigare för SD än att stoppa så många människor som möjligt från att få uppehållstillstånd? Om man får chansen direkt på individnivå?

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, anser att detta riskerar att undergräva förtroendet för landets migrationsdomstolar. SD kontrar med att även Miljöpartiets och Vänsterpartiets nämndemän drivs av ideologi i domstolarna, fast omvänd SD:s – SD menar att MP och V "riskerar" att döma för generöst.

Men två fel gör inte ett rätt.

I det svenska styrelseskicket väger lagstiftningsmakten, politiken alltså, tungt. Om lagar är svåra att tolka för dömande makt ska denna studera lagstiftningens förarbeten, alltså de politiska övervägandena som föregår färdig lag, för att där om möjligt få vägledning.

Detta är ett i ett internationellt perspektiv mycket långtgående inflytande för politiken. I flera andra länder råder motsatt viktning; juridiken kan sätta snäva gränser för vad politikerna kan lagstifta om.

Att Högsta förvaltningsdomstolen haft att pröva om ett riksdagsbeslut är lagligt eller inte är således en ytterst ovanlig företeelse i Sverige. Processen tangerar något så osvenskt som en författningsdomstol. Frågan gäller om det var förenligt med budgetreglerna att en riksdagsmajoritet (S, V, MP och SD) förra året underkände den dåvarande borgerliga minoritetsregeringens föreslagna höjning av brytpunkten för statlig skatt.

På måndagen gav domstolen beskedet att den inte gör någon prövning – ärendet har inte följt den rätta ordningen. Fortsättning följer i den frågan, Skattebetalarnas förening avser att driva den vidare.

Frågan som gäller det så kallade lekmannainflytandet i lägre domstolar handlar dock om en annan sorts politiskt inflytande än det som föregår lagprövning. Nämndemannasystemet ger politiken en möjlighet att påverka juridiken även i den direkta processen.

Tanken med nämndemännen är att de ska representera folkets röst och det allmänna rättsmedvetandet. Men nämndemännen utses av de politiska partierna.

Politiker både stiftar lagar – och är med och dömer. Det är knappast rimligt. Oavsett om det är fråga om miljöpartister eller sverigedemokrater.

Mer läsning

Annons