Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rädda kandelabersvampen

/
  • Regeringen behöver förstärka de ekonomiska förutsättningarna för naturvården för att säkra den biologiska mångfalden i framtiden.

Annons

Det senaste decenniet har klimatfrågan seglat upp som miljöutmaningen framför alla andra. Visst finns en skepsis mot uppfattningen att den industrialiserade civilisationen förstärker växthuseffekten och driver fram en ödesdiger temperaturhöjning. Men allt fler accepterar majoriteten av klimatforskarnas slutsatser. Det är bra, och avgörande för mänsklighetens framtid. Men medvetenheten får inte bli ett skäl att sätta andra miljöhänsyn på undantag.

Utfiskade och plastförorenade hav, slokande och artfattiga ekosystem, förorenade marker och nedhuggna regnskogsarealer – de problemen har inte blivit mindre bara för att de hamnat lite i skuggan av klimathotet. Men medan våra självständiga svenska ansträngningar för att sänka utsläppen av växthusgaser inte alltid ger någon mätbar effekt, kan satsningar på naturskydd och biologisk mångfald ge väldigt konkreta resultat, här och nu.

Vad har karelsk maskros, grönalgen trådsträfse, liten kandelabersvamp, vitryggig hackspett, tornuggla, grönfläckig padda, pigghaj, silverfläckat kapuschongfly och fjällräv gemensamt? De är några av de drygt 200 arter som klassats som akut hotade i Sverige. Ungefär lika många finns upptagna som nationellt utdöda. I Sveriges Lantbruksuniversitets rödlistningskatalog finns över 4000 arter som är hotade i varierande grad.

Nyckeln till bevarandet av ett stort antal av de hotade arterna ligger i skogspolitiken. Det behövs till exempel mer pengar för att kompensera skogsägare som bevarar ekosystem intakta i stället för att avverka. Vi kan inte förlita oss på enskilda mark- och skogsägares osjälviska åsidosättande av ekonomisk vinst för den biologiska mångfaldens skull – vilket är fallet i alltför stor utsträckning för närvarande. Alternativet, att förbjuda avverkning av stora arealer skyddsvärd skog utan ekonomisk kompensation, skulle inkräkta för mycket på äganderätten.

Tillståndet i Östersjön är en ständig källa till bekymmer: övergödning, algblomningsexplosioner, syrebrist, bottendöd och fiskdöd. Sverige är förvisso inte den värsta boven. Tvärtom har vi gjort en hel del för att minska utsläppen från jordbruk och sjöfart. Men vi kan göra mer och vi kan sätta hårdare press på grannländerna, inte minst på Polen vars enorma köttfarmar läcker absurda mängder gödningsämnen rakt ut i havet.

Regeringen behöver förstärka de ekonomiska förutsättningarna för naturvården. Inte ens en 50-procentig höjning av anslaget, som bland andra Naturskyddsföreningen föreslår, blir i budgetsammanhang någon särskilt stor summa. Däremot är det stora värden som står på spel. Tyvärr skjuter regeringen det mesta på framtiden och hänvisar i vårbudgeten bara helt kort till pågående utredningsarbete.

Susanna Birgersson, GD

Mer läsning

Annons