Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rapport med förhinder

/

Annons

Det ekonomiska läget i Sveriges kommuner och landsting - den offentliga sektorn - är en snårig historia att bilda sig en uppfattning om. Då kan man med förtjänst kosta på sig en lögn för att söka stärka den egna verksamheten genom att äska om mer pengar från staten. Eller som politiker leverera lögnaktiga påståenden i linje med väljarnas bild av en nedmonterad välfärd för att plocka populistiska poäng.

Nyligen krävde den rödgröna oppositionen i högljutt tonläget ett krispaket om tio miljarder kronor till den offentliga sektorn för att råda bot på det ”akuta ekonomiska läget”. Utan höjda statsbidrag väntar en välfärdskris med massuppsägningar och enorma socialbidragsköer, var kontentan i debattartikeln där oppositionen ifrågasatte regeringens verklighetskontakt.

Frågan är hur det står till med oppositionens verklighetskontakt? Avsaknad av heltäckande statistik över den offentliga sektorns kostnadsutveckling gör att historiska samband ofta bildar underlag för framtidsbedömningar. Addera sedan komplicerade bolagiseringar, ökat inslag av entreprenader och upphandlingar, och bilden kompliceras ytterligare. Detta öppnar för påståenden som med rätt paketering i media blir till sanningar.

I den färska rapporten ”Välfärdsmysteriet?”, författad av ekonomerna på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), framgår det att kommunerna och landstingen har mer pengar i reala termer än vad de någonsin haft tidigare. Alltså, med hänsyn taget till kostnadsutveckling, ökade resurserna under perioden 1980–2005 för välfärdstjänster betydligt mer än vad befolkningsförändringarna krävde. För välfärdstjänsternas del - vård, skola och omsorg, uppgick ökningen till 50 procent.

Av oppositionens påstådda välfärdskris återstår följande: de närmsta åren innebär ett fallande skatteunderlag kopplad till ökad arbetslöshet vilket leder till ökade offentliga utgifter. Men. Fallande skatteintäkter är ju inte detsamma som negativ tillväxt. Enligt SKL:s ekonomer ökar skatteunderlaget mindre de kommande åren i förhållande till den senaste högkonjunkturen, men de ökar fortfarande. Inte ens 2010 minskar skatteintäkterna.

Men att satsningarna på välfärden aldrig har varit större förmedlas varken av oppositionen eller av intresseorganisationen SKL:s ordförande Andres Knape (M), som stoppade det stora utskicket av rapporten med tusentals försändelser med förklaringen att det behövdes en ”bättre läsanvisning”. Pytt!

Knape, som några dagar innan hade postat ett brev till regeringen och krävt ökade statsbidrag för 2009 och 1010 om elva miljarder kronor, visste att budskapet från SKL:s egna ekonomer – att resurserna till välfärden är rekordhöga – skulle föranleda en viss oreda i den mediala debatten.

Och onekligen belysa populismen hos oppositionen. För att inte tala om hur egennyttig herr Knape själv skulle framstå.

GD 24 JANUARI 2009

Mer läsning

Annons