Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skydda de folkvalda

/
  • Anna Lindh knivhöggs till döds på NK i Stockholm 2003. Men fortfarande saknar många svenska ministrar livvaktsskydd.

En onsdag i september strosar en kvinna runt på varuhuset NK i Stockholm. Hon har varit på Waldemarsudde med sina väninnor.

Annons

Vi lever i ett fint land, tänker hon, när hon ser en högt uppsatt politiker gå omkring i affärerna. En liten stund tidigare har en man utanför gallerian undrat hur i hela helvete samma politiker vågar gå omkring i centrala Stockholm utan livvakter.

Sverige är fint – tryggt och fridfullt – jämfört med många andra platser på jorden. Men högt uppsatta politiker ska inte gå omkring på stan utan livvaktsskydd, varken här eller i andra länder.

Onsdagen 10 september 2003 knivhöggs Sveriges utrikesminister Anna Lindh av den psykiskt sjuke Mijailo Mijailovic. Det hade gått mindre än 20 år sedan landets statsminister sköts ned, ett par kvarter nordväst om det stora varuhuset, på Sveavägen.

Har vi lärt oss något? Tyvärr tycks svaret vara nej. Några ministrar har livvaktsskydd, därför att det bedöms föreligga en särskild hotbild. Andra gör som Anna Lindh, och går helt utan personskydd omkring i centrala Stockholm, eller i andra svenska städer.

Under Almedalsveckan i Visby promenerar flera högt uppsatta politiker omkring, på liten yta med mycket folk, helt utan livvakter. I Sveriges riksdag finns förvisso gott om vakter, men inga metalldetektorer vid ingångarna. Har du väl tagit dig in i huset kan du dessutom vandra omkring förhållandevis fritt. Och – vilket bör poängteras – det gör ledamöterna också. Att det finns metalldetektorer vid ingångarna till kammarens åhörarläktare är naturligtvis positivt, men det påverkar bara säkerheten i plenisalen, inte i resten av riksdagshuset.

Säkerheten i riksdagshuset är dock ett betydligt mindre orosmoln än regeringens personskydd. Att ministrarnas eventuella livvaktsskydd i offentliga miljöer avgörs från person till person, beroende på hotbilden, är inte acceptabelt.

Mijailo Mijailovic åkte in till Stockholm, vandrade omkring planlöst och fick av en slump syn på Anna Lindh i en av modebutikerna på NK. Dådet hade inte med Lindhs person att göra – Mijailovic uppgav i förhören att han varken hade något emot henne eller Socialdemokraterna. Inte heller handlade mordet om den då pågående eurokampanjen. Slutsatsen av detta är uppenbar: dödligt våld mot högt uppsatta politiker behöver inte handla om planerad terrorism, om hämnd för politiska beslut eller om kontroversiella sakfrågor. Däremot är de alltid ett angrepp på demokratin, och på våra demokratiska institutioner.

Sverige är ett fint land. Men låt oss sluta vara naiva.

Ida Thulin

Mer läsning

Annons