Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Släpp lärarna loss

/
  • Kommunerna måste bland annat börja arbeta mer aktivt med lönerna som rekryteringsverktyg för att lösa lärarbristen.

Annons

En av sex behöriga lärare lämnar yrket, bland annat på grund av stress och låga löner. Få studenter på lärarhögskolorna hade lärarutbildningen som första val, och antagningspoängen är beklämmande låga. Nej, läraryrket har blivit allt mindre attraktivt. Och Statistiska Centralbyrån förutspår att Sverige om bara åtta år kommer stå med ett underskott på 46 500 lärare. Det är hög tid att ta tag i problemet.

Lärarbrist kan inte, som till exempel läkar- eller ingenjörsbrist, åtgärdas med arbetskraftsinvandring av utländska lärare. För Sverige specifik ämneskunskap och krav på mycket goda kunskaper i svenska gör att det generellt är en mycket mer omständlig procedur.

Just nu pågår ett löneupprop. Lärare över hela landet skriver på för löneökningar om 10 000 kronor. Eftersom kravet kommer från såväl förskollärare som grundskolelärare och gymnasielärare är det orimligt. Inte desto mindre måste kommunerna börja arbeta mer aktivt med lönerna som rekryteringsverktyg.

Större differentiering krävs. Erfarenhet, resultat och meriter borde ge större utslag på lönebeskedet. För att hårdra: Den historielärare som disputerat i antikens historia borde kunna få avsevärt högre lön än den som inte kom längre än till C-uppsats om den romerska slavekonomin. Om skolorna kan locka till sig personer med riktigt djup ämneskunskap gagnar det eleverna och höjer yrkets status väsentligt. (Medan lärarlegitimationen uppenbart är ett sidospår.)

En annan del handlar om flexibilitet. En fördel med läraryrket var länge att lärarna hade stor makt över den egna arbetstiden och lång sommarledighet. Sakta men säkert har förmånen att disponera arbetstiden inskränkts, exempelvis genom bestämmelser om arbetsplatsförlagd tid.

Lärarförbundet presenterade nyligen en undersökning som visar att lärarna fått allt mindre tid till förberedelse av undervisning eftersom så mycket tid går åt till administrativa uppgifter. Särskilt tidskrävande är att administrera utvärderingar, omdömen och kontakt med föräldrarna. Halva sommarlovet har också ätits upp av planeringsdagar och fortbildning av varierande kvalitet.

Lön är en viktig del av att höja yrkets attraktivitet – det går inte att komma ifrån. Men varför inte återuppliva yrkets traditionella fördelar? Om skolornas huvudmän tar den akuta risken för stor lärarbrist på allvar, bör arbetsgivare och fack byta strategi. Det var ett misstag att försöka inordna lärarna i den kommunala tjänstemannamallen. Frigör nu i stället lärarna från den mallen.

Självständighet och långa ledigheter som kompenserar för stresstunga terminer och ger tid till egen förkovran är ett steg på väg mot att återupprätta läraryrkets status.

Susanna Birgersson, GD

Mer läsning

Annons