Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Social ordningsmakt

Sociala medier kan ha flera funktioner. Företag och myndigheter kan använda dem som rena informationskanaler, eller för att stärka sitt varumärke och knyta kontakter.

Annons

Den som vågar ha en öppen och personlig kontakt med konsumenter och kritiker kan få ut mycket av Twitter och Facebook. Samtidigt måste myndighetsrepresentanter väga sina ord noga och skilja på sina roller.

Polisen använder sociala medier för att skapa en närmare kontakt med medborgarna. I Växjö lyckades man med detta väl bra. Ett Facebookinlägg i förra veckan om en berusad, stökig 16-åring fick så stor spridning att sidan fick stänga på grund av överbelastning. Strax höjdes röster om hur polisen gjorde fel som hånade denna icke namngivna tonåring. Även tidigare har poliser blivit tvungna att be om ursäkt och beklaga att de i sociala medier uttryckt sig fel.

Polisens har statligt våldsmonopol, vilket ger dem en unik position. För att medborgarna ska känna fullt förtroende för dem vi gett den rätten är det av yttersta vikt att de i alla lägen uppträder professionellt. Risken finns annars att vi riktar vår ilska mot hela yrkeskåren istället för privatpersonen bakom uniformen som begått misstag.

Ska polisen synas i sociala medier i annat syfte än ren information bör det finnas ett visst utrymme för personlighet. Alltid kommer någon läsare kunna ta illa upp av det poliser skriver. Det betyder vare sig att polisen måste börja be om ursäkt för sin egen existens eller att det är acceptabelt med verkliga olämpligheter.

Hanna Marie Björklund

Mer läsning

Annons