Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som en björn i ide

/

Annons

I en forskarrapport som är väl känd internationellt ges en skakande bild av stillasittandet, det vill säga det stillasittande som vi kollektivt ägnar oss åt. Det visar sig att den minimala fysiska aktiviteten då vi sitter stilla gör att ämnesomsättningen faller till ett minimum, nästan som när björnar går i ide!

Och den situationen är många i. Bil till jobbet, stillasittande i en stol, bil hem från jobbet och avslutning på dagen halvliggande framför TV:n. Midjemått och blodfetter ökar och situationen i stort är alltså som när björnen kryper ner i idet.

Det är inte konstigt att Folkhälsoinstitutet hävdar att vi svenskar måste röra på oss mer, cykla och gå. Institutet har haft regeringens uppdrag att kartlägga hur den bebyggda miljöns utformning påverkar människorna och resultatet av kartläggningen är att varannan svensk rör sig för lite och att hälsan är ojämlikt fördelad. Detta är inte bara en hälsofråga utan också en socioekonomisk fråga. Människor i socialt och ekonomisk utsatta grupper har sämre hälsa än andra.

Det går naturligtvis att påverka människor men det har visat sig svårt att med enbart informationsinsatser åstadkomma någon större förbättringar. För att minska risken för övervikt, kroniska sjukdomar och för tidig död på grund av ohälsosamma levnadsvanor inklusive för litet motion behövs utöver information strukturella förändringar av närmiljön, säger Sarah Wamala, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet. Kan man bygga in att folk rör sig mera i sin vardag får man så att säga hälsan på köpet, menar hon.

Folkhälsoinstitutet föreslår åtgärder på en rad områden: mer promenad- och cykelvänliga tätorter, säkrare skolvägar, sänkt trafikhastighet i bostadsområden och vid skolor, underlättande för kombiresor så att det går att ta med cyklar på bussar och tåg samt upprustade skolgårdar och lekplatser.

Om alla skulle följa hälsoråden att röra sig minst en halvtimme om dagen skulle vi inte bara bli friskare utan också spara omkring sex miljarder kronor årligen, anser institutet.

Tryggare och säkrare miljöer är självfallet extra viktigt för bland annat äldre med funktionshinder. Parker med promenadvägar ska inte vara sådana att människor inte vågar gå där utan ska vara naturliga platser där man tar sig en nödvändig promenad. Allt sådant här gör skillnad. Sandade trottoarer vintertid, öppna, trivsamma parker med promenadstråk, cykelvägar och över huvud taget en betoning på att det ur alla synvinklar är lönsamt att röra på sig hjälper upp folkhälsan.

Sen går det inte att bortse från det personliga ansvar som varje individ har över sin egen hälsa. Information och samhällsplanering i all ära, men det yttersta ansvaret ligger hos individen.

Vardagsmotionen är värd att satsa på.

Motsatsen, att vi har en ämnesomsättning som om vi skulle gå i ide är verkligen en skräckbild.

GD 19 JANUARI 2009

Mer läsning

Annons