Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Staten erkänner aldrig sina fel

/

Annons

Kan staten orsaka en mor värre lidande och skada än det Carina Höglund i Stjärnsund drabbades av 2008?

Genom slapphet och inkompetens hos chefer vid Dalapolisen missköttes utredningen av sexualmordet i Falun på Pernilla Hellgren åtta år tidigare så gravt att mördaren förblev fri och kunde döda Carinas tioåriga dotter Engla.

Jakten på sexualmördare måste prioriteras, då risken är stor att de fortsätter att döda.

Polisen hade DNA från mördaren i Falun. Riksmordkommissionen biträdde och gav Dalapolisen en lista på personer vars DNA borde kollas, däribland Anders Eklund, bosatt i grannkommunen Hofors. Men han uppsöktes aldrig.

Efter mordet på Engla granskades den förra utredningen. Dalapolisen anmodades sända in material och valde att först radera bort Eklunds namn.

I en organisation med många chefer är det osannolikt att ett sådant brott planeras och utförs av någon på låg nivå utan del i ansvaret för mordutredningens kollaps.

Urkundsförfalskningen måste rimligen ha utförts i polishuset, men ingen misstänkt greps och fallet avskrevs. Raderingen av sanningen blev naturligtvis ytterligare en skymf mot Englas mor.

Ett hett tips från en nära bekant till Eklund blev liggande ett år. Inget konstigt, tyckte utredarna. Bara den normala tiden?

Englas mor begärde hos Justitiekanslern ersättning från staten. Mest som symbol och naturligtvis ringa jämfört med Englas död. JK sa nej, staten erkänner inte sina fel.

Englas mor har nu gått till domstol. Jag är orolig, då domare ytterst ogärna går emot andra statstjänstemän. Poliser vittnar i princip alltid för varandra, och då friar domstolar, om det inte finns videoinspelningar. Toppstyrning, maffialiknande kårattityder och rädsla för utfrysning brukar anges som skäl till att ytterst få poliser törs visa öppenhet.

Englas mor stämmer inte polisen utan staten. Rätt, då statsmakterna i årtionden tagit alltför lätt på att Sverige tycks ha en av Europas, bortsett naturligtvis från Belgien, sämsta polisorganisationer. De grova felen efter mordet på Olof Palme är kända utomlands.

Nyligen mördades en kvinna i Malmö av sin tidigare man, strax innan dömd till fängelse för att ha slagit henne svårt.

Trots åklagarens varningar släpptes mannen fri i väntan på nästa rättegång. En lagman säger i TV att inget tydde på dödshot.

Kvinnan, den i rättssalen som hade mest erfarenhet av mannen, var livrädd för honom.

Men hon räknas inte, därav ordet ”inget”, som i ett nötskal fångar byråkratins attityd.

Hans Lindblad

Mer läsning

Annons