Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stopp i kranen

Annons

För fjärde året i raden stoppade Ryssland gasleveranserna till Ukraina. De stängda kranarna börjar bli en pålitlig nyårstradition vid det här laget. Förhandlingarna om priset har pågått under hela hösten utan att parterna har kunnat hitta en lösning.

Det har länge varit uppenbart att det alltmer auktoritära Ryssland inte tvekar att använda gasen och oljan som politiska påtryckningsmedel. Men att i det här läget utmåla Ryssland som skurk och Ukraina som offer är alltför enkelt. När det gäller den ryska energiexporten är det alltid svårt att dra gränsen mellan ekonomi och politik, men den pågående tvisten ser snarare ut att vara av ekonomisk än politisk art. Krisen i världsekonomin har slagit hårt mot Ryssland. Under de åtta år då Vladimir Putin var president var tillväxten hög, i genomsnitt omkring sju procent om året.

Kruxet är att ekonomin inte är särskilt diversifierad – Ryssland är fortfarande extremt beroende av olje- och gasexporterna. I och med den ekonomiska krisen har energipriserna fallit. Samtidigt levererar Ryssland olja och gas till Ukraina för omkring 40 procent av EU-ländernas marknadspris. Det är alltså inte särskilt överraskande att Ryssland nu vill att Ukraina ska betala mer – uppemot hälften av EU-priset.

För övriga Europa är konflikten oroande. Omkring en fjärdedel av gasen som används i Europa kommer från ryska Gazprom, och 80 procent av den levereras via Ukraina. För EU:s del borde konflikten vara en påminnelse om hur viktigt det är att fortsätta arbetet med att jämka ihop energipolitiken i unionen.

Mer läsning

Annons