Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sur-demokraterna

/

Annons

I dag besöker Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson Gävle.

Jag har ofta reflekterat över en sak när det gäller Åkesson (och för den delen även alla hans partikamrater).

Jag har aldrig sett Jimmie Åkesson le, och aldrig hört honom glad. Han ser alltid trumpen ut, och låter alltid butter, på gränsen till småilsken. Han verkar sakna skämtlynne.

På den punkten skiljer han ut sig från alla andra partiledare, även om förvisso inte heller Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven är några muntergökar. De kan låta rätt träiga och allvarsamma, men sällan som den surpelle som Jimmie Åkesson oftast uppträder som.

Även en annan sak har jag funderat över. Det sägs ju att Sverigedemokraterna gör allt vad de kan för att bli salongsfähiga, och skyla över partiets rasistiska närhistoria.

Jag tycker man får precis motsatt intryck när man tittar på partiets riksdagsledamöter. De klär sig precis allt annat än folkligt, till skillnad från alla andra partiers riksdagsledamöter som har tämligen avspänd klädsel och ser i största allmänhet ”vanliga” ut.

Jimmie Åkesson och hans kamrater, däremot, har alltid svarta eller mörka kostymer, bländvita välstrukna skjortor och oklanderligt knutna slipsar. Väldesignade glasögon, inte ett hårstrå som spretar i frisyren (eller kanske helt rakad hjässa), och som pricken över i:t, ett par eleganta manschettknappar.

Det omedelbara intrycket man får av Sverigedemokraternas riksdagsgrupp är närmast att de uppträder uniformerat. Känslan man får är riktigt obehaglig.

Sura och svartklädda.

När såg du en glad sverigedemokrat senast?

David Nyström

Mer läsning

Annons