Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Telia Soneras tadzjikiska tankefel

/
  • Regimen i Tadzjikistan har tvingat mobiloperatörer att strypa tillgången till kritiska webbsidor. Bland de bolag som följt regimens påbud är landets största mobiloperatör Tcell, majoritetsägt av Telia Sonera.

Om det endast är möjligt att beskriva ett land som en demokrati eller diktatur, då är Tadzjikistan en diktatur.

Annons

Landet är i praktiken en enpartistat enligt UD:s rapport om de mänskliga rättigheterna i landet. Möjligheterna för oppositionen att konkurrera med regimen i fria och rättvisa val är ytterst begränsade.
Hade Tadzjikistan varit en demokrati hade president Emomalii Rahmons styre kunnat granskas av oberoende medier. Istället trakasseras journalister, och kritiska röster tvingas utomlands.
När mobiltelefoner gör det möjligt för medborgarna att fritt ta del av information på nätet blir regimens motdrag att tvinga mobiloperatörer att strypa tillgången till kritiska webbsidor. Bland de bolag som följt regimens påbud är landets största mobiloperatör Tcell, majoritetsägt av Telia Sonera, där svenska och finska staten har majoritet.
När ett land hänvisar till nationens säkerhet måste vi följa regelverket, säger Telia Soneras kommunikationschef Thomas Jönsson. Problemet är bara att det ligger i diktaturers natur att uppfatta varje hot mot regimen som ett hot mot landet.
Telia Sonera, liksom andra västerländska bolag, borde inte dra sig ur icke-demokratiska länder. Däremot borde de skaffa sig den moraliska och politiska kompass som krävs för att förstå vilka regimer de har att göra med, vare sig det är i Tadzjikistan eller i Vitryssland.
En sak Telia Sonera kan göra är att markera att de följer säkerhetstjänstens påbud under protest, dels genom att vara öppna med vilka åtgärder som vidtas och varför, och dels genom att informera sina kunder om andra vägar att ta del av den information som blockeras. Statlig censur av internet går nämligen ofta att komma runt, om man bara vet hur man gör.
Det må sticka i ögonen på de centralasiatiska diktatorerna. Men Telia Sonera står inte i deras tjänst, utan i sina ägares. Och det är uppenbart att dessa inte är helt nöjda med hur bolaget sköter sig.
Det är bra att Telia Sonera nu arbetar med en uppförandekod för mänskliga rättigheter. Mindre bra är att det arbetet inte förväntas vara helt slutfört förrän 2020, vilket tyder på att uppgiften inte är prioriterad. Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor hos delägaren Folksam, konstaterar uppgivet att ägarna skulle bli galna om företaget skulle dröja åtta år med ekonomiska rationaliseringar.
Ett bolag som är på väg att få slut på kapital måste snabbt lägga om verksamheten. Det gäller oavsett om det rör sig om ekonomiskt kapital eller förtroendekapital. Och det gäller särskilt för ett bolag som är majoritetsägt av två demokratiska stater men som inte gör sitt yttersta för att undvika kränkningar av demokratiska rättigheter.
David Ekstrand, GD

Mer läsning

Annons