Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tveeggad teknologi

/

Frihet på nätet är en fråga som blivit allt viktigare. Under Mänskliga rättighetsdagarna, som ägde rum i Stockholm i förra veckan, ordnade Utrikesdepartementet ett seminarium om frihet på internet.

Annons

Sverige är drivande i frågan och i panelen satt bland annat Patrik Fältström från datakommunikationsföretaget Cisco. Han efterfrågar tydligare bestämmelser för vilka funktioner som är tillåtna i programvaran.

”Det är naturligtvis ett problem om vi blir anklagade för att tillhandahålla vissa funktioner som vi är tvungna att ha enligt lag i demokratiska länder, och som sedan används av den kinesiska regimen”, menar Fältström. För många regleringar riskerar utarma många positiva värden i den fria informationsspridningen. Samtidigt finns en ständig risk att frånvaro av regleringar gör att auktoritära regimer utnyttjar tekniken för sina egna syften genom att censurera och förfölja oliktänkande.

Johan Hallenborg, som är ämnesansvarig på Utrikesdepartementet, hoppas att företag själva utvecklar en medvetenhet kring regleringsproblematiken. Däremot menar han att det behövs ett stöd från statlig nivå, för att stärka företagens vilja att sätta upp vettiga regler. ”Vi tror väldigt mycket på företagens inneboende vilja att ställa upp regler för ett beteende som är okej. Regeringen kan skapa en bra miljö för det”, säger han.

Ändå är friheten på nätet en problematisk fråga. Efter självmordsbomben i Stockholm höjdes röster för att Säpo borde ha haft koll på självmordsbombarens Facebooksida. Säpochefen Anders Danielsson tvingades gång på gång upprepa att Säpo inte är frifräsare - utan får sina befogenheter från riksdagen och måste följa de demokratiska spelreglerna.

Att säkerhetspolisen respekterar lagens begränsningar är en självklarhet. Det är dock oroväckande att kriser får många att glömma att lagen först och främst skyddar vanliga medborgare. I ett alltmer sönderfallande Mexico är mycket av informationen om den organiserade brottsligheten förpassad till nätet, när journalistkåren skrämts till tystnad. Under den arabiska våren var Twitter en kanal för att organisera motståndet.

”Information vill vara fri”, är ett återkommande slagord för ett oreglerat internet. I en världsopinionsundersökning som BBC gjorde i mars 2010 framkommer att en majoritet av de tillfrågade (27 000 i 26 länder) ser tillgång till internet som en mänsklig rättighet.

Samtidigt splittras särskilt de europeiska befolkningarna av frågan om huruvida nätet behöver regleras. Att större trygghet och obegränsad frihet delvis står i motsättning till varandra är ingenting nytt.

Vad det nu handlar om är hur avvägningen ska appliceras på den nya tekniken.

Ivar Arpi, GD

Mer läsning

Annons