Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Valfrihet i en vattenflaska

/

Annons

För några år sedan fylldes Ica Maxi och Coop Forum med olika varianter av mineralvatten. Från att ha erbjudit mineralvatten smaksatt med citron, genomgick sortimentet rena metamorfosen.

Borta är tiden med trista bubblor. Inga smaker är för exotiska för att inte tappas på flaska: jordgubb, vattenmelon, smultron, skogsbär och krusbär. Därtill kommer en rad kombinationer mellan befintliga smaker och säsongsbetonade törstsläckare som ananas och kokosnöt.

Men försäljningssiffrorna är inte vad man hade kunnat förvänta sig. Den främsta anledningen till smakexplosionen, är att Loka och Ramlösa får större exponeringsyta i stormarknaden. Och stora exponeringsytor gör att fler kunder köper naturellt mineralvatten.

Kontentan av vårt shoppingbeteende är att valfrihet är bra.

Valfriheten gör det roligare att handla – och får oss att reflektera över samhällsutvecklingen i stort. Däremot är långt ifrån alla kunder beredda att bryta sitt konsumtionsmönster för att ta del av valfrihetens frukter.

Häromveckan släppte näringslivets tankesmedja Timbro en bok om den svenska valfriheten. Den heter Kentucky Fried Children, är författad av frilansskribenten Karin Svanborg-Sjövall och bjuder på intressanta betraktelser över hur avregleringar har utvecklat Sverige – från infekterade debatter om löntagarfonder, till ett land vars befolkning ser friskolor som en självklarhet.

Det är en svindlande tanke att svenska konsumenter framtill 1980 var tvungna att få sina faxapparater levererade av Televerket. Men Svanborg-Sjövalls argumentation – om valfriheten som avregleringarnas slutmål – visar även bristerna i borgerlighetens syn på valfrihet. Och då är vi tillbaka på stormarknaden.

Valfrihet innebär frihet att välja till. Men valfriheten handlar även om frihet att välja bort. Den borgerliga synen på valfriheten tar för sällan hänsyn till fyrtioåringen som inte har kraft eller kunskap att maximera sina pensionsplaceringar – eller fjortonåringen vars föräldrar saknar kapacitet att utnyttja skolpengen.

Om detta behöver borgerliga debattörer berätta. I det senaste numret av tidskriften Fokus är den konservativa skribenten Johan Wennström något intressant på spåren, när han förklarar hur Apples universella framgång kan bero på att Steve Jobs såg en omättad efterfrågan hos konsumenterna att slippa välja.

Apples produkter är färdiga koncept. De erbjuder tillfredsställelse genom tillhörighet, snarare än självförverkligande genom självständighet – och denna kapitalistiska form av kamratskap är en sannolik förklaring till varför företagsledaren Jobs hyllas som en samlande ikon över hela världen.

Valfriheten är inte svart eller vit. Den är en gråzon som bäst uttrycks genom färgglada mineralvattenflaskor.

Lars Kriss, GD

Mer läsning

Annons