Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vuxna vill också ha fina betyg

/

Annons

Tycker du inte om att förlora? Då finns tre alternativ: låt bli att spela, träna och bli bättre eller förändra reglerna. Det första alternativet fungerar bara ibland. Vi kan inte strunta i matteprovet för att vi riskerar ogilla resultatet. Då passar alternativ två - att göra läxorna ordentligt - betydligt bättre.

I Essunga kommun har man i stället valt alternativ tre.

2007 fick eleverna på Nossebro skola i Essunga sämst snittbetyg i landet. Personal och politiker bestämde sig för att göra någonting åt saken. Specialpedagogisk litteratur lästes, undervisningen strukturerades om.

När utbildningsnämnden hösten 2007 satte upp målet att samtliga elever på Nossebro skola 2010 skulle nå betyget godkänt i samtliga ämnen trodde man ”egentligen inte på det”. Orden är skolchef Bo Svenssons, citerade i Sydsvenskan hösten 2010. ”Men nu i våras var det tre betyg av 1296 som inte var godkända, av tre olika elever. Det tycker jag är väldigt bra”.

Det hade varit ännu bättre om man inte 2010 hade ändrat inställning till relationen mellan betyg och nationella prov.

Trots att 13,9 procent av niondeklassarna fick underkänt på provet i svensk läsförståelse, och 16 procent på matematikprovet, sattes Sveriges tredje högsta snittbetyg. I en jämförelse med rikssnittet framgår att Nossebro utmärker sig. Medan 26,4 procent av eleverna i riket fick högre matematikbetyg än de borde ha fått om man enbart utgick från nationella provet var siffran 51,9 procent i Nossebro.

”För en elev som man fått in korrekta uppgifter från hela vägen och som visat att den kan så är ju det precis lika värdefullt som ett nationellt prov”, säger rektorn, Johanna Lundén, till Dagens Nyheter. Så kan det ju vara. Men det förefaller en smula märkligt att andelen överbetyg relativt de nationella proven ökade så kraftigt just 2010. Och att eleverna i Essunga kommun skulle prestera så otroligt mycket bättre på annat än nationella prov, jämfört med landets övriga niondeklassare, förefaller direkt osannolikt.

”Som lärare kanske man inte vill bidra till att vi minskar i betygspoäng”, förklarar skolchefen Bo Svensson i samma artikel.

Nej, det är väl just där som skon klämmer. Mellan 1998 och 2008 mångfaldigades antalet elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen. 1998 låg andelen på tre procent. 2008 var den uppe i 7,5.

Har svenska tonåringar blivit så mycket smartare eller mer studiemotiverade? Det förefaller tvivelaktigt. Inte heller torde det bero på något utbrett fusk bland landets elever.

Istället är det de vuxna i och kring skolan – personal och politiker – som snyggar till resultaten. Essunga må utmärka sig, men metoden är långt från unik.

Ida Thulin, GD

Mer läsning

Annons