Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trots vår tillgång till internet så lever över en miljon i digitalt utanförskap

Digitaliseringens framfart de senaste decennierna har varit snabb och haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det är hög tid för kommunen och regionen att ta vara på det förändringstryck som digitaliseringen ger och dra full nytta av möjligheterna bland annat för att klara välfärdens framtida finansiering och tillmötesgå människors förväntningar. För att lyckas har vi ett gemensamt arbete att göra för att förebygga digitalt utanförskap, skriver Helene Åkerlind och Helena Englund, Liberalerna.

Annons
Helena Englund, L.

För 18:e året har Internetstiftelsen i Sverige, IIS, undersökt hur svenskarna använder internet. Enligt rapporten, använder så gott som alla mellan 16-75 år nu internet. Men 1,1 miljoner svenskar lever fortfarande i digitalt utanförskap.

Den offentliga sektorn blir allt mer digitaliserad för var dag som går men kunskapen kring det digitala utanförskapet hänger inte med. E-tjänster ersätter kundtjänst via telefon och fysiska kontor läggs ner. Information ges numera nästa alltid bara digitalt. Det innebär att den digitala klyftan ökar och att tillvaron för dem som inte är en del av digitaliseringen blir allt svårare.

I dag då väldigt många tjänster byggs helt digitalt, får vi inte glömma bort att var tionde Gävlebo når vi inte om vi enbart är digital. Det blir en demokratifråga, om de i digitalt utanförskap ska ha tillgång till samhället på lika villkor som alla andra.

Tyvärr verkar denna fråga ha hamnat mellan stolarna. Orsaken till det är sannolikt att det är otydligt vems ansvar det är att säkerställa möjligheten att vara en del av det digitala samhället.

Den frågan behöver hanteras och ytterst ansvarig för det är regeringen. Men även kommunen måste reflektera över vilka konsekvenser som uppstår när allt fler delar av deras verksamheter digitaliseras.

Hur påverkas de som i dag står utanför digitaliseringen när analoga tjänster avvecklas? Behöver kommunen under en övergångsperiod fortsätta att erbjuda sina tjänster analogt? Om vi inte gör det hur ser vår strategi ut för att ge stöd och hjälp till de medborgare som idag har svårigheter att klara den nya tekniken? En annan intressant fråga är om tillgång till dator och bredband ska ingå i försörjningsstödet?

Digitalt utanförskap kan bli ett socialt utanförskap. Att ha tillgång till de tjänster som samhället erbjuder, på likvärdiga villkor, är en demokratifråga. I de aktuella styrdokument som finns i Gävle kommun lyser dock frågan om digitalt utanförskap med sin frånvaro.

Att frågan om digitalisering inte lyfts fram visar också på att det inte är en prioriterad fråga och att det saknas en politik i ämnet. Vi Liberaler lovar att ständigt lyfta frågan på den politiska dagordningen och jobba för att alla Gävlebor ska bli digitalt inkluderade.

Helene Åkerlind, L

Helena Englund, L

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons