Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På nattlig spaning efter klottrare

GÄVLEStrax före midnatt hittar Gefle Dagblads utsända en stor buske att fatta posto bakom.

Annons
Framför oss: Närbogårdens förskola, under två nätter i rad plågad av klottrare och festande ungdomar som lämnat krossat glas efter sig för barnen att upptäcka på morgonen.
Bakom oss: en möjlig reträttväg över ett stängsel in i skogen och vidare bort mot den parkerade bilen.
De första fem minuterna händer det, utan förvarning.

Rycker i dörrhandtag
Två ungdomar dyker plötsligt upp. En pojke, kanske 17 år och klädd i vit t-shirt och ljusa kortbyxor, rycker i dörrhandtag som för att få upp någon av de låsta dörrarna.
Hans kamrat har cykel, åker omkring och verkar försäkra sig om att de är ensamma.
Vid ett tillfälle är han cirka tre meter från oss och tittar mot vårt buskage. Pulsen är hög. Andhämtningen ljudlös.
Han upptäcker oss inte. Killen i vit t-shirt säger:
- Shit, nu kan vi förstöra!
Sedan försvinner de iväg i sommarnatten lika hastigt som de kom, innan vi hinner fånga dem på bild, och utan att förstöra.
Den här gången undgick förskolan ytterligare sabotage. Kommunen har i ilska över vandaliseringen lejt Falck, väktarbolaget, att hålla ett extra öga på förskolan i Hagaström. Vi tänker att de snart dyker upp på sin runda.
Väktarbolag har sin roll att fylla i den berömda teorin om att förhindra brott som heter rutinaktivitetsteorin: när det finns en motiverad gärningsman, ett sårbart objekt och inga kapabla väktare - då blir det brott.
Falck ska fylla rollen som kapabla väktare.
Bakom busken, anfäktad av både stora myggor och många brännässlor, tänker jag på det. Tar man bort antingen klottrarna, förskolan eller har bevakning borde det inte bli några "tagar".
Under tjugotalet minuter händer ingenting, utom att benen domnar.
Sedan kommer två yngre män gående på en skogsstig bakom oss.
- Jag vill bara hitta en tjej att älska. En sådan hittar man bara en gång. En enda gång, säger den ene.
Kamraten instämmer. De märker oss inte, vilket är tur för det känns svårt att förklara varför man sitter i en buske intill en förskola med ett teleobjektiv mitt i natten.
Vakthavande befäl vid Gävlepolisen har fullt upp. Det verkar vara flera fyllerister som kräver psykiatrisk vård. Innan psyket tar emot dem måste de nyktra till. Frivilligt går de inte in i arresten - det är brottning och fasthållning som gäller.
- Det sliter på personalen, säger Mikael Hedström, medan telefonerna på länskommunikationscentralen ringer i bakgrunden.

Återvände inte
Myggorna driver oss att söka skydd i bilen en halvtimmer efter midnatt. De två ungdomarna har inte återvänt. Hade de velat klottra hade ingen funnits på plats att hindra dem.
- Vi ska ta en runda förbi där, säger Tomas, gruppledare för Falcks patruller under natten.
En sak är lätt att konstatera apropå rutinaktivitetsteorin. Bevakning, om det är med kameror eller väktarbilar, kommer knappast att stoppa klottret. Eftersom det inte går att flytta förskolan återstår att ta bort de motiverade gärningsmännen.
Ett annat sätt ät att föräldrarna lär sina ungdomar att inte klottra. Eller att de är närvarande utomhus på sen kvällstid - vistas på samma platser som sina barn.
Några föräldrar syns inte till. De är hemma framför tv:n eller sover.
Däremot möter vi Falcks patrull, som långsamt kör in vid området, när vi själva åker hem.
Mats Hedström
026-15 96 39
mats.hedstrom_gd.se